Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Osteoartrit är en vanligt förekommande degenerativ ledsjukdom hos häst som kan behandlas
på flera olika sätt. Det är viktigt att de behandlingsmetoder som används är väl fungerande och
baseras på god vetenskaplig praxis. Intraartikulär injektion med hyaluronan är en vedertagen
behandlingsmetod vid osteoartrit som har använts i cirka 40 år inom både human- och
veterinärmedicin. Många studier av hyaluronans effekt indikerar att behandlingen har
broskskyddande effekt in vitro, samt ger ökad rörlighet och smärtreduktion in vivo. Sambandet
mellan in vitro-effekter och kliniska effekter in vivo efter intraartikulär behandling är inte helt
klarlagd. Författare till flera kritiska översiktsartiklar anser att den kliniska nyttan av
behandlingen är överskattad. De studier som fått kritik saknar ofta kontrollgrupper, har
alternativ medicinering som jämförelse, eller brister med avseende på den histopatologiska
utvärderingen etc.
Den här litteraturstudien syftar till att beskriva vad som finns utrett om hyaluronans
verkningsmekanism och kliniska effekt kopplade till ett resonemang kring fördelarna med
intraartikulär behandling. Dessutom syftar studien till att belysa brister i försöksdesign och
analys. En intressant fråga är vad som ligger till grund för den spridda användningen av
hyaluronan. Kan det vara tradition snarare än vetenskapliga fakta?
Även om verkningsmekanismen inte är helt utredd, indikerar flera studier och klinisk erfarenhet
på en god effekt. In vitro-studier indikerar att behandling med hyaluronan har både
farmakologisk och mekanisk verkan. Genom inbindning till CD44-receptorer sker en minskad
produktion av IL-1ß, som i sin tur leder till en ökad produktion av GAG, minskad apoptos och
ökad proliferation av kondrocyter samt minskade nivåer av matrixnedbrytande enzymer och
fria syreradikaler. Den mekaniska effekten kommer av en minskad friktion tack vare ökad
viskositet på ledvätskan. I kliniska studier på både häst och människa har behandlingen medfört
reducerad smärta och ökad rörlighet. Studierna har en del brister i form av exempelvis avsaknad
av kontrollgrupp, frånvaro av radiologiska/histopatologiska undersökningar samt att
patienterna haft tillgång till andra läkemedel samtidigt, vilket gör det svårare att utvärdera
behandlingens effektivitet samt försvårar kopplingen mellan in vivo och in vitro. På grund av
detta är det motiverat med bättre designade studier för att ta reda på vilka verkningsmekanismer
som ger klinisk effekt, samt hur stor den kliniska effekten är.

Osteoarthritis in horses is a commonly occurring degenerative joint disease, to which several
treatment options are available and used in clinical praxis. Intra-articular injection with
hyaluronan is an established treatment of osteoarthritis that has been used in both human and
veterinary medicine for almost 40 years. Studies have suggested that hyaluronan can protect
cartilage in vitro and increase mobility and reduce pain in vivo. The association between effects
in vitro and clinical in vivo effects after intra-articular treatment is still unclear. The use of
hyaluronan as a treatment of osteoarthritis has been questioned in several review articles,
mainly due to poor study design where absence of control group or alternative treatment as
comparison, or lack of histopathological evaluation are main issues.
The aims of this literature study are to describe the mechanisms and clinical effects of
hyaluronan in in vivo and furthermore to assess its advantages in intra-articular treatment. In
addition, the study seeks to illustrate deficits in study design and analysis. Why is hyaluronan
such a widespread treatment of osteoarthritis?
Although the mechanism and clinical relevance of intra-articular treatment of hyaluronan is
unclear, several studies and clinical experience indicate a favourable effect. This is supported
by results from in vitro studies where positive pharmacological and mechanical effects have
been demonstrated. Hyaluronan interacts with CD44 receptors which leads to a decreased
production of IL-1ß. This increases the production of GAG, decreases apoptosis and increases
proliferation of chondrocytes and also decreases levels of matrix degrading enzymes and free
oxygen radicals. The mechanical effect is related to an increased viscosity of the synovial fluid.
In clinical trials, treatment with hyaluronan has been demonstrated to reduce pain and increase
mobility in both horses and humans with osteoarthritis. However, these studies have several
flaws, for example simultaneous treatment with other medicinal products or absence of a
control group, which makes it more difficult to evaluate the treatment and associate the effects
in vitro and in vivo. Taken together, intra-articular treatment of hyaluronan appears to be more
favourable than placebo, but further studies are enquired to determine which mechanism of
hyaluronan that is associated to the therapeutic effect.