Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En kraftig överanvändning av avmaskningsmedel under 70-90- talet har gjort att hästens parasiter har utvecklat resistens mot avmaskningsmedel. Resistens mot avmaskningsmedel är ett växande problem i Sverige och stora delar av världen. Till exempel är hästens små blodmaskar resistenta mot benzimidazol och en försämrad behandlingseffektivitet är observerad för pyrantel i Sverige. På grund av resistensutvecklingen finns idag bara ett fåtal substanser kvar att använda för avmaskning av häst.
Egg reapperance period är en metod för att mäta begynnande utveckling av resitens. ERP kan definieras som tiden det tar från avmaskning till dess att ägg utskiljs i träck igen. Ett förkortat ERP tyder på att maskarna utvecklat resistens mot preparatet. Nyligen har utländska rapporter kommit om att små blodmaskar har en förkortad ERP vid avmaskning med ivermektin och moxidektin. I detta examensarbete har ERP för hästens lilla blodmask mätts på totalt 20 hästar från två hästbesättningar. Den ena besättningen (12 hästar) avmaskades med ivermektin och den andra besättningen (8 hästar) avmaskades med moxidektin. Resultaten från ERP-studien visade att ERP för ivermektin och moxidektin inte är förkortat.
Anthelmintika för häst i Sverige är sedan år 2007 receptbelagt och avmaskningsrutinerna bör därmed ha ändrats från rutinmässigt användande av anthelmintika till riktad avmaskning efter träckprovsanalys. En enkätstudie riktad till hästägare med 25 frågor har genomförts för att undersöka attityder till avmaskning och ta reda på hur avmaskningsrutinerna ser ut bland hästägare i Sverige idag.
938 personer svarade på enkäten. Av dessa var merparten (75%) positivt inställda till receptbeläggningen av anthelmintika. Intressant nog har 54% av respondenterna fått avmaskningsmedel utskrivet utan träckprovsanalys. Trots detta visade resultaten att 84 % skickat in träckprov för analys. Det visade sig dock att 58% av de som skickat in prov har valt att lägga till analys för bandmask. En stor andel av respondentern, 65%, valde även att analysera för stor blodmask genom larvodling.
En Svensk enkätundersökning utförd innan receptbeläggningen visade att 6 % av hästägarna avlägsnade gödsel från hagarna varje vecka (Osterman Lind et al., 2007c). Svar från enkäten i detta examensarbete visade att 21% av respondenterna avlägsnar gödsel minst en gång i veckan. Detta kan tolkas som att det idag förekommer en ökad medvetenhet bland hästägare om beteshygienens betydelse för kontroll av parasiter. Användande av olika betesstrategier och betesförbättrande åtgärder har också ökat efter receptbeläggningen. Denna enkätundersökning visade att över hälften, 58%, av respondenterna använde sig av betesförbättrande åtgärder. Den vanligaste betesförbättrande åtgärden var betesputsning, vilket utfördes av 45% av totala antalet respondenter. !6% av respondenterna hade sambete/växelbete med andra djurslag. Enligt den tidigare enkätundersökningen klippte eller kedjeharvade 36 % av respondenterna hagarna och 10% hade sambete/växelbete (Osterman Lind et al., 2007c).
Sammantaget visar resultaten från ERP-studien att ERP inte är förkortat hos små blodmaskar för moxidektin och ivermektin på de två gårdar som medverkade. Resistensutvecklingen mot makrocykliska laktoner hos små blodmaskar i Sverige är dock en fråga om tid.
Resistensutvecklingen hos hästens parasiter ställer behandlande veterinärer och hästägare inför utmaningar både kunskapsmässigt och praktiskt då betydelsen av förebyggande åtgärder för parasitkontroll kommer att få en större betydelse i och med resistensutvecklingen. Enkätundersökningen visade att betesförbättrande åtgärder, beteshygien, sambete med andra djurslag samt växelbete utförs i större utsträckning än tidigare och insändande av träckprovsanalyser har ökat. Hästägarnas svar och kommentarer, samt deras positiva inställning till receptbeläggningen och villighet att besvara enkäten tyder på ett stort intresse för parasitkontroll. Den visar också på att hästägarna har en viss medvetenhet om resistensproblematiken. En medvetenhet för resistensproblematik hos hästägare så väl som hos veterinärer är en förutsättning för att resistensläget ska hållas i schack. Sverige har i dagsläget generellt sett goda förutsättningar för parasitkontroll.

An over use of anthelmintics in 1970-90 has resulted in the development of resistance to anthelmintics of the horse parasites. Resistance to anthelmintics is a growing problem in Sweden and globaly. For example, the small strongyle of horses are resistant to benzimidazole compounds and reduced efficacy is noted for pyrantel in Sweden. In the face of the development of resistance is there only a few substances still able to be used for deworming of horses. Egg reapperance period is a method to analyse the initial development of resistens. Egg reappearance perid can be defined as the time it takes from deworming until egg reappears in faeses again. An abbreviated ERP suggests that the parasites have an emerging resistance to the particular substance. Recently a report from Europe has noted a shortened ERP of small strongyles after deworming with ivermectin and moxidectin. In this thesis, ERP of small strongyles analysed on a total of 20 horses from two horse herds. One group (12 horses) was treated with ivermectin and the other group (8 horses) was treated with moxidectin. The results showed that the efficacy for both ivermectin and moxidectin were 100% and the ERP was not abbreviated.
Anthelmintic for horses in Sweden has to be prescribed prescribed by a veterinarian since 2007. Moreover the deworming procedures were therefore changed from the routine use of anthelmintics to a targeted selected deworming using faecal analysis. To find out deworming routine and attitudes to deworming among horse owners a questionnaire servey with 25 questions was conducted.
All together 938 people responded to the survey. 75% of the respondens were sympathetic to the prescription of anthelmintics. Interestingly enoght, 54% of the respondens received anthelmintics without presenting the faeces sample analysis to the veterinarian. Despite this, the results showed that 84% of the respondents sent faecal samples for analysis. It turned out that only 58% of those who sent in faecal samples had been chosen to analyze for tapeworm. A large proportion, 65%, of respondents also chose to analyze for large strongyles through larval culture.
A previous survey showed that 6% of the horse owners removed the manure from the pastures every week (Osterman Lind et al., 2007c). Replies from the survey in this thesis showed that 21% of the respondents remove manure at least once a week. This can be interpreted as the fact that to day there is a growing awareness among horse owners about the importance of bait hygiene for the control of the parasites. Using different grazing strategies and pasture improvement measures have also increased since 2007. This survey showed that 58% of the respondens used the pasture improvement measures. The most common measure was clipping and chain harrowing which was performed by 45% of the total numbers of the respondents. The percentage that performed mixed or rotational grazing with other live stock was 16%. In the prior survey the percentage that preformed clipping and chain harrowing in the pastures was 36%, and the percentage that had mixed or rotational grazing with other live stock was 10% (Osterman Lind et al., 2007c).
Overall, the results from the ERP study showed the ERP for small strongyles was not abbreviated for ivermectin and moxidectin on the two farms investigated. The development of resistance in small strongyles to macrocyclic lactones in Sweden, is a matter of time, knowledge and practical procedure. The development of resistance of the horses parasites put treating veterinarians and horse owners in to challenge. The challenge is both in terms of knowledge and in practical procedure because the importance of preventive measures will increase with the development of resistance. The survey showed that pasture improvement measures, pasture hygiene, mixed or rotational grazing with other live stock is carried out of to a greater extent then previously and the number of faecal sample analyzes has increased. The responses and comments among the horse owners, as well as their positive attitude to prescription coating and willingness to answer the survey indicate a strong interest in parasite control. It also shows that horse owners have a certain awareness of the problem of resistance. An awareness of resistance emergence of horse owners as well as of veterinarians is essential for the resistance situation should be kept in control. In the current situation, Sweden has good conditions for parasite control.