Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En ökande och mer krävande medelklass i urbana miljöer kommer att innebära utmaningar för framtiden. Jag har noterat att urbana människor ofta ägnar sig åt utomhusaktiviteter, såsom löpning, skogspromenader, skidåkning och i vissa fall utövas mer specifika intressen som studier av växter, insekter eller fåglar. Problemet med de vidsträckta stadsmiljöerna är att de inte naturligt erbjuder sådana möjligheter. Därför planeras att i stadsmiljöer spara restområden, restaurera eller i vissa fall skapa helt nya biotoper och naturlika miljöer. En fråga som är viktig att ställa är om det är komplikationsfritt att lämna, återskapa eller rent av nyskapa skogs-, ängs- och våtmarksmiljöer i urbana områden. Tillsammans med pågående och framtida förändringar i klimatet kan dessa områden bli problemområden för olika sjukdomar som orsakas av exempelvis mygg och fästingburna smittämnen.
Min utgångspunkt har varit att studera förekomst av fästingburna infektioner vid Isbladskärret, en populär skogs-, ängs- och våtmarksmiljö i Stockholm, och om enkla åtgärder kan minska smittrisken. I arbetets första del har jag studerat och beskriver fästingens ekologi för att sedan använda kunskapen i gestaltnings- och skötselförslaget för Isbladskärret. I arbetet undersöks även om fästingburna sjukdomar som Borrelia, TBE och Rickettsia helvetica förekommer i etablerade skogs-, ängs- och våtmarksmiljöer i urbana områden och i sådant fall i vilken utsträckning. Därför utfördes en insamling av fästingar vid Isbladskärret som beskrivs i del två. Fästingarna analyserades för olika smittämnen vid Zoonosis Science Center i Uppsala. Flera av fästingarna var smittade av Borrelia men varken TBE eller Rickettsia helvetica kunde hittas i de insamlade fästingarna. I del två har jag även undersökt i vilken utsträckning människor är medvetna och agerar utifrån eventuella hälsorisker kopplade till fästingar. Sammantaget gav mina litteraturstudier och de fynd av Borrelia som gjordes i fästingarna en bas för och fingervisning om hur de preventiva åtgärderna bör utföras.
Slutligen undersöktes i den tredje och sista delen (med bakgrund från litteraturstudien och studien vid Isbladskärret) vilka möjligheter det via gestaltning och skötsel av skogs-, ängs- och
våtmarksmiljöer i urbana områden finns att minska risken att människor drabbas av fästingburna sjukdomar. Baserat på detta har jag arbetat fram tre olika förslag på gestaltning och skötsel av området vid Isbladskärret som kan kategoriseras som små, medelstora och slutligen radikala åtgärder.
Min förhoppning är att det här arbetet skall vara en viktig länk i kunskapskedjan kring hur olika åtgärder kan minimera risken för att utsättas för smittor vid besök i natur- och naturlika miljöer i urbana områden. Dessutom är det en strävan efter att skapa ett viktigt argument i diskursen om och i vilken omfattning vi som landskapsarkitekter måste lära oss att tänka preventivt. Inte bara när det gäller exempelvis fallolyckor men även kring så abstrakta ting som infektionssjukdomar.

A growing and more demanding middle class in urban areas will pose challenges for the future. I have noted that urban people often are engaged in outdoor activities, such as running, forest walks, skiing and in some cases more specific interests such as studies of plants, insects or birds. The problem with the vast urban environments is that they do not naturally provide the study of plants, insects or birds. Therefore it is often planned to save, restore or in some cases create new habitats and nature like environments in urban areas. An important question when doing this is if there are complications when recreating or creating new forest, meadow and wetland habitats in urban areas. Together with ongoing and future changes in the climate, these areas can become problem areas for various diseases caused by, for example, mosquito and tick-borne pathogens.
My starting point was to study the prevalence of tick-borne infections around Isbladskärret, a popular forest, meadow and wetland environment in Stockholm, and if simple measures can reduce infection risks. In the first part of the work I have studied and described the tick’s ecology in order to use the knowledge for the design- and management proposal at Isbladskärret. In this paper I have also examined if tick-borne diseases such as Lyme disease, TBE, and Rickettsia helvetica are prevalent in established forest, meadow and wetland habitats in urban areas, and if so to what extent. To answer this I collected ticks around Isbladskärret, which is described in part two. The ticks were analyzed for different pathogens in a laboratory located at Zoonosis Science Center in Uppsala. Several of the ticks were infected with Borrelia but neither TBE nor Rickettsia helvetica were found in the collected ticks. In part two, I have also examined people’s awareness and how they behave when they visit nature and natural environments. Overall, the literature study and the field study gave a direction about how preventive measures that would be advocated.
In the third and final part I investigated (with the background of the literature study and the study at Isbladskärret) what opportunities, through design and management of forest, meadow and wetland habitats in urban areas, there are to reduce the exposure risk for people visiting the areas. Based on this I have worked out three different design- and management proposals for the area. These proposals can be categorized as the minimum, the middle way and finally the radical measures.
I wish that this work will be an important link in the chain of knowledge about how various measures can minimize the risk of being exposed to infections while visiting nature and natural environments in urban areas. Moreover, this paper is an effort to create an important argument in the discourse about if and to what extent we as landscape architects need to think preventively. Not only in terms of for example fall accidents, but also on such abstract things as infectious diseases.