Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Utvecklingen av det moderna samhällsbyggandet har utvecklat en urban miljö vi inte vet hur den fungerar, menar Aryal et al (2010). Utvecklingen har gått från att arbeta i harmoni med naturens ekosystem och att se fördelarna med samarbetet, till att nästan arbeta och utveckla den urbana miljön tvärs emot naturens ekosystem, förklarar Barton & Pretty (2010). De förklarar vidare att det pågår hela tiden en mängd aktiviteter och stressfaktorer i den urbana miljön som kräver medborgarnas uppmärksamheter. Det leder till att medborgaren hamnar i ett tillstånd som kännetecknas av obeslutsamhet, ouppmärksamhet m.m., vilket också kallas mental trötthet. Barton och Pretty förklarar vidare att mycket forskning tyder på att boende i urbana miljöer behöver ökad kontakt med grönska och natur för att få möjligheten att kunna återhämta sig och lindra trötthet.
Att införa grönska till den urbana miljön kräver ändring på markstrukturer, menar Davis (2005) och förklarar att den urbana miljön har förstört naturens naturliga ekosystem, såsom naturlig infiltration av nederbörden. Vilket har resulterat i ökad avrinning från den urbana miljön som även påverkar omkringliggande landskap, menar Davis och förklarar att det har påverkat lokala vattendrag negativt genom ökat flöde vid inlopp samt högre föroreningshalter som rubbar naturliga ekosystem.
Gatson et al (2010) förklarar att denna utveckling skedde p.g.a. att nederbörden, eller dagvattnet, som hamnade i den urbana miljön skulle försvinna så snabbt och effektivt som möjligt, utan att besvära infrastrukturen. Det har bidragit med negativa effekter på den urbana miljön såsom, minskad möjlighet för infiltrering och då minskad grundvattenbildning, menar Gatson et al. Eftersom allt dagvatten ska försvinna effektivt, förklarar Gaston et al att det vid kraftiga regnfall kan orsaka överbelastning på ledningsnätet och att det då skapas ett bakåttryck som resulterar i översvämningar i källare, gaturum m.m.
För att försöka lösa den urbana miljöns problem med hanteringen av ökande regnfall, menar Elmqvist (2010), Stahre (2004) samt branchorganisationen Svenskt Vatten, att användningen av hållbara dagvattenanläggningar som skapas med hjälp av inspiration av naturliga ekosystem kan vara en del av lösningen på framtidens problem. Elmqvist (2010) menar att genom att utveckla och skapa urbana ekosystem och grönblå-miljöer och arbeta efter naturen, kan det bidra till skapandet av en urban miljö som är beredd på att möta de kommande klimatförändringarna som framtiden står inför. Utöver det kan de innovativa synliga dagvattenanläggningarna bidra med ökad grönska, förbättrad biologisk mångfald m.m. Det bidrar också till att påverka människors hälsa positivt genom att bidra med ökad luftfuktighet, ökad grönska, sänkta temperaturer och förbättrad luftkvalitet.
För att lyckas implementera hållbara dagvattenanläggningar i den urbana miljön måste de vinster och risker som finns med implementeringen av öppna dagvattenanläggningar lyftas för kommunalpolitiker. Författare, såsom Svenskt vatten, Peter Stahre, m.fl., förespråkar ett samarbete mellan olika aktörer och att planeringen för dagvattenanläggningar tidigt blir delaktigt i planeringsprocessen. Om man tittar på svensk litteratur beskrivs det ofta hur planeringen och genomförandet för hållbar dagvattenanläggningar ska ske inom nyexploaterade områden. Däremot finns det inte mycket Svensk litteratur som lyfter implementering av hållbara dagvattenanläggningar inom befintliga miljöer. Det är något som behövs för att öka införandet av andra dagvattenanläggningar än bara gröna tak inom den urbana miljön. Det behövs även tydligare manualer och föreskrifter hur genomförandet och förvaltningen ska lyckas, för uppnå målet med en hållbar dagvattenanläggning.
Resultatet består av ett förslag hur Åstorp Kommun kan implementera hållbara dagvattenlösningar i sitt offentliga rum, för att skapa en förskönad, grönare miljö och samtidigt skapa klimatanpassad dagvattenhantering, utan att öka dimensionera på dagvattenledningsnätet. Förslagen är tre standard ytor som sedan kan omvandlas och implementeras på likande ytor runt om i kommunens andra byar.

Aryal et al (2010) explains that the development of modern societies has developed an urban environment that we don´t know how it works. The development has gone from working in harmony with natural ecosystems and humans taking advantage of them, to almost work against the natural processes and develop an urban environment that does not include any natural ecosystems, explains Barton and Pretty (2010). They further declare that in today’s urban environment there is constantly a variety of activities and stress factors, which constantly require citizen’s attentions. That fallouts to a condition characterized by indecision, inattention and so forth, and it is also called mental exhaustion. Barton and Pretty further explains that much of the current research suggests that living in urban environment requires an increased contact with greenery and green areas to have the ability to recover from mental exhaustion.
Introducing greenery to the urban environment requires change on ground structures, says Davis (2005) and further explains that the urban environment has destroyed the natural ecosystems, such as natural process of infiltration of rainwater down to the groundwater. The cities lack to infiltrate rainwater has resulted in an increased runoff flow from the urban environment that also affects the surrounding landscape, says Davis and explains that high levels of runoff has also affected the local rivers negatively by increased the flow at the inlets as well as higher levels of contaminants that disrupt natural ecosystems.
Gatson et al (2010) explains that this development took place because the rainfall, or so-called stormwater, that ended up in the urban environment should disappear as quickly and efficiently as possible, without affecting the infrastructure. Gatson et al explains that this way of planning and maintaining the stormwater has contributed to negative effects on the urban environment, such as, reducing the opportunity for infiltration and the reduced of groundwater recharge. Because all the rainwater will effectively disappear, explains Gaston et al that during heavy rainfall it can cause an overload in the traditional stormwater grid and create a backwards pressure, which results in flooding in the basement, on street level, etc.
The authors Elmqvist (2010), Stahre (2004) and the branch organization Svenskt Vatten publications say that to try to solve the urban environment problems and the handling of increasing extreme rainfall, the urban planning must take inspiration from natural ecosystems and develop more innovative sustainable stormwater facilities, visible to the eye. Elmqvist (2010) says that to develop and create urban ecosystems and working after natures assets, can contribute to the construction of an urban environment that is prepared to meet the upcoming climate changes the future holds. In addition, the sustainable stormwater facilities can help increased the urban environment greenery, improved biodiversity, etc. It can also help to influence the people's health positively by contributing with increased humidity, increased greenery, lower temperatures and improved air quality.
In order to successfully implement sustainable stormwater facilities in the urban environment the benefits and risks associated with facilities must be raised to local politicians, so they can see the benefits of changing their ways.
If you look at the Swedish literature it describes the planning and implementation of sustainable stormwater facilities within the new developed areas and that writers, such as Svenskt vatten, Peter Stahre, etc., advocate that a cooperation between different actors is important and the planning for stormwater facilities become involved in the planning process early. Today, there is not much Swedish literature that highlights the existing urban environments and that describes how the implementation of those areas should make the change to sustainable stormwater facilities. There is also a need to created clearer manuals and regulations how to make the implementation and management successful, to achieve the goal of sustainable stormwater facility.
The result consists of a suggestion how Åstorp municipality can implement sustainable stormwater solutions in their public spaces, to create an attractive, greener environment while also adapting to the future challenges of climate changes, without increasing the dimension of the stormwater pipe network. There are three proposals that have been designed and they are called standard areas, because they can be found around the municipality and the purpose is that the standard areas can be converted and implemented in similar areas around the municipality's villages.