Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I det här kandidatarbetet undersöks vad som utgör en bra skolgård enligt tidigare forskning och
litteratur samt utifrån denna kunskap, utvärderas ett skolgårdsförslag som jag själv varit med och
utformat. Fokus har legat på barnets upplevelser och ett barnperspektiv.
För att framtidens skolgårdar ska kunna utformas med barnet i centrum är det viktigt att förstå att
barn och vuxna upplever sin miljö på olika sätt. Därför är det grundläggande att barnet och leken
ges plats i processen och i den fysiska omgivningen. Litteraturstudien visar att det för barn är viktigt
att få interagera med sin miljö och att de främst lägger fokus på detaljer som de gärna kopplar till
känslomässiga och sociala aspekter. Andra viktiga delar för barn i upplevelsen av en miljö är att
hitta egna platser, testa gränserna för vad en plats eller ett objekt är till för och att se vad man kan
göra där. Det fysiska och sociala rummet skapar också förutsättningar för leken, där leken är barns
sätt att uppleva världen och ett sätt för dem att förstå och handskas med sin omgivning. För att
kunna skapa en bra skolgård krävs att möjligheter ges för olika sorters lek så som fantasilek,
rörelselek, regellekar och aktiv respektive lugn lek. Detta kräver av den fysiska miljön ett mått av
kvalitet och variation samt yta men också att platsen inte är för tillrättalagd och överdesignad.
Viktigt är att barnen kan göra platsen till sin egen och att det finns möjlighet till att påverka och
förändra den.
Det förslag som utvärderas i arbetet sätter barnets möjlighet till att påverka sin skolgård i fokus med
tyngd på naturens roll i detta, vidare lades vikt vid lek, pedagogik och omgivning. I förslaget finns
goda förutsättningar för variationsrik lek och möjlighet för barnen att påverka sin skolgård men
mycket bygger på skolan och skötselansvarigas vilja att organisera och inkludera barnen vilket är
svårt att utvärdera då designförslaget endast är på idéstadiet och ej förverkligats. Då jag själv varit
med och utformat förslaget fanns också en viss svårighet att utvärdera det objektivt då jag
fortfarande hade de goda intentionerna med designen i gott minne.

In this graduate work, I wanted to find out what constitutes a good schoolyard according to previous
research and literature, and that from this knowledge, evaluating the schoolyard design proposals
that I myself helped design. The focus has been on the child's experiences and a children's perspective.
For our future schoolyards to be designed with the child in the center, it is important to understand
that children and adults perceive their environment in different ways and that the child and play is
given place in the process and in the physical environment. The literature reviewed shows that for
children it is important to interact with their environment and they mainly focuses on details that
they link to emotional and social aspects, another important part of children´s experience of their
environment is to find their own places, testing the limits of what a place or object is and to see
what you can do there. The physical and social space also creates the conditions for play that is children's
way of experiencing the world and a way for them to understand and cope with their environment.
In order to create a good schoolyard the conditions given for different kinds of play as imaginative
play, motion play, organized games and active and calm play is needed. This requires a
measure of the quality and variety as well as space but also that the location is not too organized
and over-designed. Important is that the children can make the place their own and that it is possible
to influence and change it.
The design proposal evaluated in the work puts the child in focus and gives them the opportunity to
influence their schoolyard with an emphasis on nature's role in this, further weight are added to
play, education and the surroundings. The proposal makes it possible for varied play and the opportunity
for children to influence their schoolyard, but much depends on the school and the care manager's
willingness to organize and include the children which is difficult to assess when the design
proposal is only at the conceptual stage, and not materialized. Since I helped design the proposal it
was also some difficulty in evaluating it objectively because I still had the good intentions of the
design in good memory.