Boman, Marie, 2010. Inverkan av juverhälsostatus på variation i mjölkens sammansättning och innehåll av utvalda inflammatoriska markörer. Second cycle, A1N, A1F or AXX ( AXX). Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
SAMMANFATTNING
Mastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos mjölkkor. Enligt statistik från Svensk Mjölk har cirka 65 % av alla kor i Sverige mastit någon gång under en laktation. Subklinisk (utan märkbara symtom) mastit utgör det största problemet. De är svåra att upptäcka då även mjölken ser normal ut, vilket resulterar i att den hamnar i tanken och levereras till mejeriet. Mjölk från kor med mastit har ett ökat celltal samt försämrad kvalitet och sammansättning vilket i slutändan medför sämre betalt för lantbrukaren. Kor med infektiös mastit riskerar även att sprida smittan vidare i besättningen vilket kan ge katastrofala följder för den enskilda företagaren.
Somatic cell count (SCC), det vill säga cellkoncentrationen i mjölken, används idag som metod för att upptäcka subklinisk mastit. SCC mäts i tanken vid varje leverans till mejeriet och vid den individuella provmjölkningen som sker månadsvis av alla kor i ko-kontrollen. Men räcker denna provtagning? Kan man med ett individuellt samlingsprov per månad av mjölken från hela juvret utesluta att kon har mastit i någon juverdel? Finns det någon annan mastitindikator som detekterar kor med mastit säkrare än SCC?
Syftet med denna studie var att utifrån juverhälsostatus, hos några enskilda kor, studera variationen mellan mjölkningar hos ett antal inflammatoriska parametrar i mjölk och hur de förhåller sig till SCC. Dessutom studerades vissa av parametrarna i mjölkens sammansättning och relaterades till juverhälsostatus och SCC.
Mjölkprover på juverfjärdedelsnivå togs morgon och kväll under tre veckor i rad och analyserades med avseende på alkalint fosfatas (AP), haptoglobin (Hp), laktatdehydrogenas (LDH), N-acetyl-β-D-glukosaminidas (NAGase), serum amyloid A (SAA), SCC, kasein, laktos, totalprotein och vassle. Ett representativt samlingsprov togs även efter att försiktigt ha blandat ihop all fjärdedelsmjölk. Mjölkprover för bakteriologisk undersökning togs varje morgon på juverfjärdedelsnivå efter avslutad mjölkning.
Totalt provtogs 10 kor. Av dessa valdes tre ut, med olika juverhälsostatus baserat på SCC i samlingsmjölk samt bakteriologiskt status, för att studeras närmare. En ko hade lågt celltal och var bakteriologiskt negativ, en ko hade högt celltal och var bakteriologiskt negativ och en ko hade högt celltal och var bakteriologiskt positiv i en juverdel med växt av Enterobacter cloacae i renkultur.
Resultaten visar att den subkliniskt inflammerade kon med infektion hade störst variation gällande alla analyserade parametrar. Variationen hos den enskilda infekterade kon slog även igenom och gav en högre variation i hela gruppen av tio kor jämfört med samma grupp av kor där den infekterade kon var utesluten.
Av alla analyserade parametrar fanns det ingen parameter som i ett samlingsprov kunde urskilja kor med en ringgradigt subkliniskt inflammerad juverdel. Enbart SCC och SAA kunde på juverfjärdedelsnivå skilja en ringgradigt subkliniskt inflammerad juverdel från övriga juverdelar med lågt SCC medan flertalet av de analyserade parametrarna kunde identifiera en subkliniskt inflammerad juverdel med infektion.
ABSTRACT
Mastitis is the most common and most costly disease among dairy cows. According to Swedish Dairy Association approximately 65 % of all cows in Sweden have mastitis some time during lactation. Subclinical (without detectable symptoms) mastitis constitutes the largest problem. The cases are difficult to detect since there are no visible symptoms in the milk and consequently this milk will be delivered to the dairy. Milk from cows with mastitis have an increased somatic cell count (SCC), i.e. the concentration of cells in milk, and deteriorated quality and composition that will result in milk price reduction for the farmer. There is also a potential risk that cows with infectious mastitis spread the infection to more cows in the herd which might result in devastating consequences for the individual entrepreneur.
Today SCC is the most commonly used method to detect subclinical mastitis. A sample from the bulk tank is collected for SCC analysis every time milk is delivered to the dairy plant, but also from each individual cow once a month in the Swedish cow-control system. Is it enough with one sampling occasion at cow level to detect udder health problems? Is it possible with an individual cow composite sample to detect mastitis in an udder quarter? Is there any other indicator to detect mastitis that is more reliable to use than SCC?
The aim of this study was to study the variation between milkings of a number of inflammatory parameters in milk and how they relate to SCC, i.e. the udder health status of the udder. In addition, some parameters in the milk´s composition was studied and related to udder health and SCC.
Quarter milk samples were collected morning and evening during 42 consequtive milking occasions and were analyzed for alkaline phosfatase (AP), haptoglobin (Hp), lactatedehydrogenase (LDH), N-acetyl-β-D-glucosaminidase (NAGase), serum amyloid A (SAA), SCC, casein, lactose, total protein and whey. A representative composite milk sample was collected after the milk from the 4 udder quarters had been carefully mixed. Quarter milk samples for bacteriological examination were taken after morning milking was completed.
In total 10 cows were included in the study. Three of those, with different udder health status, were chosen to study in detail. One cow had a low SCC and was bacteriologically negative, one cow had a high SCC and was bacteriological negative and one cow had a high SCC and was bacteriological positive in milk from one quarter with growth of Enterobacter cloacae.
The results from this study showed that the cow with subclinical mastitis and infection had the largest variation in all analyzed parameters among the 3 cows. The variation was considerably higher in the entire group of ten cows compared to the same group of cows when the subclinically infected cow was excluded.
None of the included parameters in this study could detect a mild subclinical inflamed quarter when analyzed in a cow composite milk sample. Only SCC and SAA could at udder quarter level identify a quarter with mild subclinical inflammation. The majority of the analyzed parameters could identify the subclinically inflamed quarter with infection.
Main title: | Inverkan av juverhälsostatus på variation i mjölkens sammansättning och innehåll av utvalda inflammatoriska markörer |
---|---|
Authors: | Boman, Marie |
Supervisor: | Östensson, Karin and Åkerstedt, Maria |
Examiner: | Jones, Bernt |
Series: | Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2010:3 |
Year of Publication: | 2010 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A1N, A1F or AXX |
Student's programme affiliation: | 3050A Veterinary Medicine Programme (admitted before July 1, 2007) 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
Keywords: | Mjölkko, Juverhälsostatus, Subklinisk mastit, Inflammationsindikatorer, Mjölksammansättning, Variation |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-6-143 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-6-143 |
Language: | Swedish |
Additional Information: | Embargotiden är satt till 20110303 då resultaten används i flera artiklar som ska publiceras. |
Deposited On: | 04 Mar 2010 09:40 |
Metadata Last Modified: | 20 Apr 2012 14:11 |
Repository Staff Only: item control page