Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats tar avstamp i konflikten mellan bilismens ytanspråk och andra urbana intressen. Biltrafik har och tillåts fortfarande att rumsligt dominera staden vilket påverkar såväl miljön och människors hälsa negativt. Biltrafikens utbredning har även stor betydelse för att planera och bygga täta och hållbara strukturer enligt 2000-talets ambition om en tät och energieffektiv stad. För att angripa denna problematik fokuserar uppsatsen på anläggningar för bilparkering, vilket är ett direkt sätt att både studera och påverka bilens platsanspråk.

Anläggningar för parkering upptar såväl stora markarealer som byggda utrymmen. Det senare är inkorporerat i bebyggelsestrukturen och därmed till synes dold. Tillsammans utgör de en större samlad parkeringsvolym och del av staden än vad många känner till och tänker på.

Volymerna är stora, ofta generöst dimensionerade och dessutom ojämnt nyttjade. Det bidrar till en ineffektiv användning av stadens plats och rum, vilket inte kan betraktas som effektiv och rättvis markanvändning i en situation där konkurrensen om utrymmet hårdnar. Detta problem kan motverkas genom att i högre utsträckning dela, så kallat samutnyttja, parkeringsplatser mellan olika användare med skiftande parkeringsbehov. Samutnyttjande skapar en mer effektiv markanvändning och kan bidra till att reducera plats dedikerad bilen.

Med denna bakgrund är stadsdelen Söder i Helsingborg föremål för en fallstudie där områdets parkeringsutbud kartläggs och analyseras. Studiens metodik är en kombination av flera tillvägagångssätt.

Information från fastighetsägare och parkeringsbolag, manuella räkningar, teoretiska tal samt sensormätning är metoder som applicerats för att skapa en bild av Söders hela parkeringsbeläggning. Studien tar också stöd av ämnesexperter och relevant litteratur.

Studien visar att Söders parkeringsutbud främst består av privata anläggningar. Ytterst få av alla anläggningar uppnår någon gång under veckan en beläggning som kan betraktas som effektiv, det vill säga högre än 90 procent. Som lägst beläggning är drygt 40 procent av hela områdets parkeringsutbud belagt, det äger rum under lördagen. Som mest är cirka 50 procent belagt, under dagtid på vardagar. På Söder finns cirka 1000 platser utöver de som krävs för att tillgodose områdets boendeparkering. De är därmed avsedda för dagbesökare. Det betyder att 1000 platser generaliserat står tomma kvällar och nätter. Studien visar att det till följd av det generösa parkeringsutbudet samt en skiftande användning med olika användargrupper finns potential att samutnyttja stadsdelens parkeringsanläggningar i högre utsträckning.

Studien visar på exempel mellan vilka anläggningar samutnyttjande kan äga rum, hur en sådan beräkning går till samt vilka vinster det ger. Studien presenterar också förslag på förhållningssätt kring hur, var och varför samutnyttjande kan och ska ske.

Utan att ta hänsyn till juridiska aspekter eller praktiskt genomförande fastslår studien att det finns potential för att i högre utsträckning samutnyttja Söders parkeringsutbud och därmed reducera det totala utrymmet för bilparkering. Det kan ge möjligheter för att skapa en bättre stadsmiljö med plats för exempelvis grönska, cykelstråk och ny bebyggelse.

En huvudsaklig förklaring till hur parkeringsutbudet har formats, dimensionerats och delats upp på privata fastigheter är decenniers tillämpning av parkeringsnormer för att säkra parkeringstillgången.

Det krävs därmed aktivt arbete med stöd av en flexibel parkeringsnorm som främjar samutnyttjande för att förändra stadens parkeringslandskap. Samutnyttjande bör inkluderas i såväl förberedande översiktlig planering och policyarbete som vid detaljplanering och bygglov. Ökad kunskap, samverkan och att synliggöra vinsterna är förutsättningar för att lyckas utveckla och implementera samutnyttjande som metod. Parkering är ett verktyg och en viktig komponent för att planera mer hållbara städer.

This thesis takes its starting point in the conflict between space of vehicle traffic and other urban interests. The car has historically dominated and is still dominating the urban structure to the detriment of human health and environmental qualities. The space of car traffic is also of importance in context of planning dense and energy efficient structures. To approach this complex of problems, this thesis focuses on studying a relevant aspect of car related space – car parking. Parking facilities occupy both public and private land, and can reside both outdoors and inside buildings. When inside buildings, they are often hidden and forgotten and the total parking space may be larger than perceived.

The total parking volume is large, often generously dimensioned and unevenly used. It gives an inefficient land use, especially in comparison with other valuable urban interests. This problem can be minimized by optimizing the usage through shared parking resources between different users with shifting use patterns and needs. It creates a more efficient land use and can contribute to reduce the total area dedicated to cars.

To study this problem, the parking market of urban area Söder in the Swedish city Helsingborg has been mapped and analyzed. The data collection method used is a mix of several approaches. Data was collected from sensors, property owners and parking companies, manual observations and theoretical numbers. The study also takes support from experts and relevant literature.

The outcome is that Söder´s parking market is mainly private, inaccessible for the public and very few facilities reach an efficient use (>90 percent) at any time of the day or week. The least occupancy rate was recorded on Saturdays, with only 40 percent being used of the area’s total parking capacity. The highest occupancy rate was on daytime weekdays, with approximately 50 percent being used. In the district there are about 1000 parking lots aimed for visitors, it means generally those 1000 have a low use during nights and weekends.

This study shows that sharing is possible due to the large supply of parking space and a shifting use patterns. This study presents examples of approaches on why, how and where sharing can be implemented which also demonstrates the wins, especially in order to benefit the urban environment. It can give the opportunity to release space in favor of greenery, bicycle lanes or new urban development.

Without focus on juridical or implementation aspects, the study states the potentials and benefits as a result of shared usage of Söder’s parking facilities and how in the long run it is possible to reduce the total amount of vehicle space. One central reason to why the parking landscape looks and works as it does is the application of parking policies over several years. This is still an obstacle for implementing greater parking space sharing.

Active work by engineers and planners and the support of flexible parking policies are needed to promote greater sharing. The parking space sharing must also be included in the comprehensive and small scale planning of each building project. Increasing the knowledge and cooperation by stakeholders are other important aspects. This thesis concludes that parking is an important component and a big opportunity for successfully creating sustainable cities.