Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Swine dysentery is caused by the spirochaete Brachyspira (B.) hyodysenteriae that is a severe and expensive disease, primarily affecting slaughter pigs. When a herd gets infected for the first time, the mortality rate can reach high levels. In herds where the disease has become chronic, a reduced weight gain might be the most prominent sign. The disease has a great impact on the animal welfare, it is expensive for the owners, and causes an increased use of antibiotics. In many European countries, although not in Sweden, B. hyodysenteriae has developed resistance towards some of the most commonly used antibiotics. In 1996, a project started to reduce the prevalence of swine dysentery in Sweden. During the following ten years, the numbers of infected herds decreased tremendously. The positive development thereafter seemed to stagnate. During the last five years, the annual frequency rate of samples submitted to SVA (National Veterinary Institute) obtaining a positive result has been on a consistent level. The purpose of the project has been to survey the existence of B. hyodysenteriae in Swedish pig herds regarding the number of positive herds, geographic location and genetic diversity of species. The plan was to use the result in a future eradication programme. The project was divided in two parts. One part was a survey on potential relationships between the positive lab samples obtained, for which the RAPD fingerprinting method was used. The second part of the project was a questionnaire sent to Swedish pig health veterinarians. The veterinarians were asked to answer questions about the present situation of swine dysentery, how they managed infected herds and if they had been successful. The answering veterinarians were also contacted by phone for additional questions.

The result from the RAPD showed that the isolates submitted to SVA during recent years can be divided into three main genetic groups. The result from the questioning reveals a minor presence of infected herds in Sweden today. It seems that the most probable reason as to why some herds still are infected, is the probable lack of or failed attempts to sanitate. Among these herds there seem to be repetitive outbreaks of swine dysentery and they seem to spread the disease to other herds as well. It is necessary to sanitize all infected herds and to perform a follow up with sampling after sanitation to ensure a successful eradication. It is also of great importance to trace the source of the infection. Today, there are excisting trade agreements against trading pigs from infected herds. Therefore, these pigs are treated with antibiotics at the time of delivery. If this possibility to misuse antibiotics was abandoned, several positive effects would be achieved. It would most probably increase the incentive to achieve a successful sanitation. This could in the future enable Sweden to be declared free from swine dysentery and to achieve a prudent use of antibiotics.

Svindysenteri orsakas av spiroketen Brachyspira (B.) hyodysenteriae och är en allvarlig och kostsam sjukdom som främst drabbar slaktsvin. I det akuta sjukdomsutbrottet kan mortaliteten bli mycket hög och vid mer långvariga utbrott påverkas tillväxten hos grisarna negativt. Sjukdomen innebär ett stort lidande för djuren, höga kostnader för djurägarna samt en hög förbrukning av antibiotika. B. hyodysenteriae har i många länder i Europa utvecklat resistens mot några av de vanligast använda antibiotikumen, dock inte i Sverige.

År 1996 startades ett projekt för att minska förekomsten av svindysenteri i Sverige och under de följande tio åren skedde en drastisk minskning av antalet smittade besättningar. Den positiva utvecklingen verkade därefter stagnera och de senaste fem åren har den årliga frekvensen av inskickade positiva prover till SVA varit konstant.
Syftet med det här projektet var att kartlägga förekomsten av B. hyodysenteriae i svenska grisbesättningar, med avseende på antal positiva besättningar, geografisk lokalisation och genetisk diversitet av stammar. Resultatet var tänkt att utgöra en grund för ett eventuellt framtida utrotningsprogram.

Projektet delades upp i tvådelar. I den första delen undersöktes de inskickade positiva provernas släktskap med hjälp av fingerprintingmetoden RAPD. Den andra delen bestod av att svenska grishälsoveterinärer kontaktades för frågeställningar kring hur situationen ser ut idag, om de hanterat någon smittad besättning samt om de lyckats sanera den. Den sistnämnda delen bestod av en enkät med uppföljande telefonkontakt med vidare frågeställningar.
Resultatet från RAPD visade att de isolat som odlats fram från prover som skickats in till SVA de senaste åren utgörs av tre genetiska huvudgrupper. Resultatet från enkäten och de uppföljande intervjuerna ger en bild av en låg förekomst av smittade besättningar i Sverige idag. Informationen som här samlats in visar att den troligaste orsaken till att sjukdomen ännu finns kvar i vissa besättningar är misslyckade alternativt icke genomförda saneringar. Dessa besättningar får upprepade utbrott av svindysenteri och verkar även sprida sjukdomen till andra besättningar.
För att lyckas utrota svindysenteri helt är det nödvändigt att sanera samtliga infekterade besättningar samt att smittspåra och göra uppföljande provtagningar efter sanering. Redan idag finns restriktioner vid försäljning om besättningen drabbats av sjukdomen, men detta löses i praktiken genom att grisarna antibiotikabehandlas ut vid försäljning. Om denna möjlighet togs bort skulle flera positiva effekter kunna ses. Det skulle med stor sannolikhet öka motivationen till att genomföra en lyckad sanering, vilket på sikt skulle kunna få Sverige friförklarat från svindysenteri och det skulle också minska antibiotikaanvändningen.