Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogsbruket har haft en stor negativ påverkan på skogens biodiversitet. Speciellt gäller detta saproxyliska organismer och arter starkt gynnade av eller beroende av skogsbrand.
Denna studie utvärderar bränning och luckhuggning kombinerat med skapande av högstubbar genom att jämföra korttidseffekterna på den biologiska mångfalden av saproxyliska skalbaggar på granstammar. På sex ytor skapades luckor med 20 m diameter och ca 10 m3/ha död ved i form av högstubbar vintern-våren 2010-2011 och sex oftast 5 ha stora ytor brändes sommaren 2011. Fem kläckfällor placerades på var yta, och vittjades oktober 2012.
Luckhuggningsbehandlingen uppvisade totalt högre artrikedom och abundans än bränningen, med en signifikant skillnad i total abundans. Skillnaden i abundans var störst hos svampätare och kambiumätare medan artrikedomen hos kambiumätare skiljde sig mest.
Intensiv brand tros vara den främsta orsaken till dessa resultat. Detta tros främst ha missgynnat skalbaggar som lever under barken av innerbark/kambium, eftersom intensivare brand torkar ut eller bränner upp mer av detta och barken, och svampätare, eftersom svamp gynnas av viss fukthalt och för hårt bränd ved kan vara för torr. Svampar som dyker upp först i nedbrytningssuccession borde också normalt vara gynnade av sockret i innerbarken/kambiet. Den negativa effekten på deras predatorer skulle kunna mildras av tillgången på döda insekter direkt efter brand. Saproxyliska predatorer påverkas i allmänhet mindre av tillgången på död ved än deras bytesdjurstillgång.
De första 1-2 åren i skalbaggars succession på död granved dominerar typiskt kambiumätare artrikedomen och tillsammans med svampätare dominerar de abundansen, varför deras missgynnande får ett större genomslag.

Forestry has had great negative effects on the biodiversity of forest. This is especially true for saproxylic organisms and species dependent on or strongly favored by forest fires. This study evaluates burning and gap-cutting combined with creation of snags, by comparing the short-term effects on the biological diversity of saproxylic beetles on stems of spruce. Gaps with a diameter of 20 m and ca 10 m3/ha of dead wood in the shape of snags where cut in twinter-spring 2010-2011 and six mostly 5 ha large plots where burnt in the summer 2011. Five emergence traps where placed on each plot, and where emptied October 2012.
In total the gap-cutting treatment resulted in a higher number of species and abundance compared to fire, with a significant difference in regards to the total abundance. The biggest difference was in the abundance of fungivores and cambium consumers while species richness differed the most for cambium consumers.
The foremost reason for this is believed to be that the fire on average was intense. This is believed to have disfavored especially beetles living under the bark consuming inner bark/cambium, as a more intense fire dries out or burns more of the cambium/inner bark, and fungivores, as fungi are favored by a certain degree of moisture and wood burned too hard may be too dry. Fungal species that show up the first in the decomposition succession may normally also be favored by the sugars in the inner bark/cambium. The negative effect on their predators may have been lessened by the access to dead insects directly after fire. Saproxylic predators are in general more affected by the access to their prey rather than the access to dead wood.
In the first 1-2 years of beetle succession on dead wood of spruce cambium consumers typically dominate the species diversity and together with fungivores they dominate abundance, so their being disfavored has a greater effect.