Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skador relaterade till vind och snö orsakar årligen kostnader för det svenska skogsbruket på ca 500 miljoner SEK. Destruktiva vindar uppträder slumpmässigt och är svåra att förutspå medan risken för snöskador är lättare att prognosticera utifrån ståndorten. Risken att drabbas av dessa skador kan delas in på ståndortens risk och trädslagets risk och går i viss mån att undvika och förebygga genom rätt skogsskötsel och trädslagsval. Introduktionen av contortatall i Sverige har medfört att vi idag har ett nytt trädslag som börjat nå höjder där risken för dessa skador ökar. Då merparten av forskningen gällande vind- och snöskador i Skandinavien gäller för gran och tall har vi valt att närmare undersöka dessa skadors utbredning hos contortatallen och jämföra med våra inhemska trädslag. Som dataunderlag har material från Riksskogstaxeringens inventeringar i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland under perioden 2004-2013 använts, då detta område utgör tyngdpunkten av contortaetableringen i norra Sverige.
Arealskattningar av andel med beståndsskada orsakad av vind/snö har gjorts för olika beståndstyper, även gallringseffekter på frekvens av beståndsskada har undersökts. Inga säkra resultat för gallrad contorta kunde dock presenteras då dataunderlaget för dessa var för litet.
Övriga resultat visade på en mer än dubbelt så hög skadeandel hos contortabestånden jämfört bestånd av inhemska trädslag. Detta stärker resultat från tidigare prognoser och forskning och leder till funderingar kring om contortans utlovade merproduktion verkligen uppnåtts. De produktionsmodeller som finns för skandinaviska förhållanden är bristfälligt underbyggda, saknar sammanhängande data för hela omloppstider samt förbiser ”katastrofala händelser” i dataunderlaget, och bör därför följas upp och eventuellt revideras.

Damage related to wind and snow causes the Swedish forest sector costs of 500 million SEK annually. Destructive winds appear randomly and are hard to predict while the risk of snow damage is easier to foresee from site characteristics. The risk for this damage can be divided into site risk and tree species risk and can be decreased to some degree through adapted management and choice of species. The introduction of lodgepole pine in Sweden has led to a scenario where a new species is reaching stand heights where the risk of this damage increases. As most of previous research regarding this kind of damage in Scandinavia accounts for Scots pine and Norway spruce we have chosen to examine this damage in lodgepole pine closer and compare it with domestic species. The dataset consists of material from the Swedish National Forest Inventory collected between 2004 and 2013 in the counties of Jämtland, Västernorrland and Västerbotten. This area was chosen because it is the epicentre of the lodgepole pine introduction.
Estimates of the aerial proportion of damaged stands caused by wind and snow has been done for different stand types. The effects of thinning on damage frequency has also been studied, although for lodgepole pine no presentable results for thinning effects could be produced due to the small sample size.
The main results showed a more than doubled proportion of damaged stands for lodgepole pine compared to domestic species. This supports results from previous research and leads to speculation whether lodgepole pine can really live up to the promise of a great production increase. The production models available for Scandinavian conditions are based on insufficient data, lacks consistent material from a full rotation period and exclude “catastrophic events” from the dataset, and should therefore be followed up and possibly revised.