Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The common crane Grus grus is a migratory bird with a wide distribution across Europe and Asia. During the migration the cranes rest at stopover sites were they roost in wetlands and forage on surrounding fields in the farmland. Due to an increase of the European population over the last decades, damage to crops has increased and so the conflicts between cranes and farmers. Therefore, knowledge about the movement of cranes is not only important for an increased understanding of the ecology and behaviour of the species, but also important from a crop damage preventative management perspective. This study has investigated the size of activity areas and flight distances from the roost of juvenile cranes on different stopover sites during the autumn migration, by using GPS transmitters. The results showed that average size of activity area was 31.5 km2 and the average flight distance from the roost was 4.5 km. I found significant variation in both size of activity area and flight distance from roost between the countries along the flyway. Activity areas also varied between stopover sites and no clear latitudinal trend was found, which indicates that the variation rather depend on differences in local conditions. My study provides insight into the movement pattern of cranes, which could be applied when planning crop preventative measures in agricultural areas.

POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING

Förståelse för djurarters rörelsemönster är av högsta betydelse för att kunna hantera problem inom bevarande- eller förvaltningsarbete. Genom att studera hur ett djur rör sig kan vi skaffa oss kunskap om dess beteende och ekologi, vilket kan användas vid planering av förebyggande åtgärder för att exempelvis förhindra konflikter mellan människor och djur. Ett exempel på storskaligt rörelsemönster är migration. Många fåglar migrerar varje år i syfte att finna bättre födo- eller häckningsområden. På grund av sin flygförmåga är fåglar inte begränsade av geografiska barriärer på samma sätt som landlevande eller havslevande djur och de kan därför färdas långa sträckor. Tranan är en flyttande fågel som har en stor utbredning i Europa, från västra Europa till östra Ryssland. Tranor som häckar i Sverige tillhör den västeuropeiska populationen och övervintrar främst i Frankrike och på den Iberiska halvön. Innan flytten samlas tranorna i stora flockar på rastlokaler där de äter upp sig inför den långa resan. Rastlokalen består i princip alltid av en våtmark eller en grund sjö där tranorna står under natten, samt omgivande jordbrukslandskap där de främst söker föda på stubbåkrarna under dagen. Tranan migrerar stegvis och stannar på flera liknande rastlokaler under flytten och hela flytten kan ta flera månader att genomföra. Då tranor flyttar i stora flockar kan de orsaka stor skada på omgivande åkrar och fält på de lokaler tranorna rastar vid under flytten. På senare år har den europeiska tranpopulationen ökat vilket har lett till ökade konflikter mellan tranor och lantbrukare. För att åtgärda dessa problem behövs mer kunskap om hur tranor rör sig under vistelsen på olika rastlokaler längs med flytten. Min studie har därför syftat till att undersöka hur tranor rör sig på olika rastlokaler i Europa och att jämföra rörelsemönstren mellan länder.

Mellan åren 2011och 2014 märktes 27 juvenila tranor med GPS-sändare. GPS-positionerna användes till att beräkna storlek på aktivitetsområden på individnivå och att mäta det avstånd de rör sig från övernattningsplatsen till födosöksområdena under dagen på olika rastlokalerna. I studien användes endast data från tranornas första levnadsår och endast positioner från flytten söderut. I genomsnitt rörde sig de individuella tranorna inom ett aktivitetsområde på 31,5 km2 och befann sig i genomsnitt 4,5 km från övernattningsplatsen. Resultaten visade en stor variation i storlek på aktivitetsområden och hur långt tranorna rörde sig från övernattningsplatsen mellan länder. Det gick även att urskilja skillnader i rörelsemönstren mellan rastlokaler vilket tyder på att lokala förhållanden troligtvis har stor påverkan på hur
tranorna rör sig. Några möjliga förklaringar till den här variationen i rörelsemönster kan vara
hur landskapet är strukturerat och hur födan är fördelad runtom övernattningsplatserna. En
annan förklaring kan vara tätheten av tranor på en rastlokal, där hög konkurrens om föda nära
övernattningsplatsen kan tvinga mindre konkurrenskraftiga individer att söka föda längre
bort. Även tranornas kondition samt störningar från trafik och annan mänsklig aktivitet är
möjliga faktorer som kan påverka hur tranor rör sig.

Ett förslag på en metod för att minska skadegörelsen är att se till att några av de omgivande
fälten runt övernattningsplatsen alltid är stubbåkrar. På så sätt kan skadorna på sådda åkrar
minska. Då är kunskap om hur stora områden tranorna rör sig på viktigt för att kunna förutse i
vilken utsträckning åtgärder bör tillämpas. Jag har med denna studie visat att tranans
rörelsemönster kan skilja sig avsevärt mellan olika delar av Europa och mellan olika
rastlokaler. Denna information är viktig att överväga när man planerar åtgärder för att
förebygga de skador tranor orsakar i jordbrukslandskapet.