Persson, Sara, 2015. Påverkan av berikning hos älgar (Alces alces ssp) i fångenskap. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
Sverige har hög densitet på älgar, inte bara i det vilda utan även på älg- och djurparker runt om i landet. De stora hjortdjuren är vackra att se på och populära turistmål men det är inte lätt att ha älgar i hägn. De är koncentrat-selekterande idisslare som i naturen noggrant väljer ut sin föda efter en energimaximerad strategi. Detta är svårt att komma åt i fångenskap då alla älgar inte selekterar exakt samma föda och deras energibehov, precis som människans, är individuellt. Naturliga beteenden som exempelvis födosök och andra aktiva beteenden är viktiga för att stimulera älgarna och för att hålla en bra välfärd i fångenskap. Detta kan vara svårt då älgarna går på en begränsad yta och ofta får sin föda på samma ställe varje gång. Deras födosöksbeteende blir inte uppfyllt och ättiden, som i det vilda är beroende på vad de hittar för föda och hur mycket det finns på plats, kan i fångenskap bli motsatsen. Det finns alltid mat på ett och samma ställe och de behöver inte leta eller kämpa något för att få tag på den. Detta kan resultera i understimulerade älgar som utför oönskade och stereotypa beteenden. Detta kan undvikas genom olika typer av berikning. Berikning kan användas av älg/djurparker där tanken är att öka antalet aktiviteter som djuren har tillgång till och ge dem större möjlighet att hantera sin situation. Berikning kan uppnås genom fysisk träning, födosök samt finmotoriska och kognitiva aktiviteter som är lämpliga för arten. Älgen är även ett djur som lätt blir stressat och berikning kan minska stressbeteende genom att djuren ges en viss möjlighet att kontrollera och välja sin miljö.
Berikning är ovanligt hos älgar och klövdjur men det tyder inte på att de inte behöver det. I denna studie testades berikning i älghägn på två olika parker där älgarna tidigare inte prövat dessa berikningar. Berikningarna testades under tre dagar och jämfördes med tre dagar där det inte fanns berikning (rutin) utan älgarna var i sin miljö som de var vana vid. Syftet med studien var att undersöka om berikning hos älgar i hägn ökar deras beteenderepertoar, aktivitet och rörelse samt att prova olika berikningstyper för att se om de utnyttjas av älgarna och vilken som utnyttjas mest utav älgarna. I denna studie testades fyra olika typer av berikning; miljöberikning, doftberikning och två olika foderberikningar. Frågeställningarna var om älgarna använder berikning, om det ökar deras beteenderepertoar och om det skiljer på hägnutnyttjande och aktivitet vid berikning.
Resultatet i studien visar att foderberikningen var den berikning som användes mest, men interaktioner med de andra berikningarna uppstod även. Zonanvändningen/hägnutnyttjande minskade under berikningsdagarna men trots det minskade inte aktiviteten hos älgarna och foderrelateradebeteenden ökade under berikningsdagarna. Detta tyder på att berikning som ökar älgarnas naturliga beteenden och önskade beteenden ökar älgarnas välfärd. Liggbeteende som var väldigt högt under rutinobservationer minskade även under berikningsdagarna för alla individer utom en vilket tyder på mer aktivitet hos älgarna. Mer forskning behövs i detta område och då studien var väldigt kort och älgarna kan behöva en längre period för att förstå berikningen bör detta tas hänsyn till vid liknande studier i framtiden.
,Moose is the largest animal in the deer family and is very popular among tourists. Though moose are common in Swedish zoos it is not an easy animal to keep in captivity. They are concentrate-selective feeders which means that they select their food with an energy-maximized strategy. Since moose have a specialized diet and are a migrating animal with a large home range their behavioural needs are hard to satisfy in captivity. In captivity food is available at determined hours and often with a schedule that the animals learn. Therefore moose never have to struggle or search for their food, which can result in undesirable and stereotypic behaviours. To keep a good moose welfare, keep them calm and stimulated, enrichment is a good way to achieve that. There are different types of enrichment such as environmental enrichment, food enrichment, olfactory enrichment and social enrichment. Enrichment can be achieved by physical exercise, foraging, fine motor, and cognitive activities that are appropriate for the species.
Enrichment is not commonly used for moose/ungulates in captivity but that does not indicate that they do not require it. In this study enrichment was tested in two different wildlife parks where moose never had interacted with these enrichments before. The different types of enrichment were tested for three days and compared with three days where there was no enrichment in the enclosure (routine). Observations were made every five-minutes for two hours in a row and a total of four hours a day. The purpose of this study was to investigate whether enrichment increases moose natural behavioural repertoire, activity and movement. Also to try different enrichment types to see if moose used them, and which ones were utilized the most. In this study four different types of enrichment were tested, environmental enrichment, olfactory enrichment and two different types of food enrichment. The questions at issue were if moose would use enrichment, if enrichment would increase their behavioural repertoire, and if there was a difference in enclosure utilization and activity during days with enrichment.
The results of the study showed that food enrichment was most commonly used, but interactions with the other enrichments were also observed. Enclosure utilization decreased during enrichment days but did not result in a reduced activity level, in fact an increase in activity level and food-related behaviours was seen. This suggests that enrichments that increases moose natural and desired behaviours could also increase moose welfare. To know more and to be able to enrich moose correctly more research is needed in this area. For future studies it should be taken into account that this was a small study done in a limited time, but also that moose may need a longer period in order to understand the enrichment.
Main title: | Påverkan av berikning hos älgar (Alces alces ssp) i fångenskap |
---|---|
Authors: | Persson, Sara |
Supervisor: | Lundin, Lisa |
Examiner: | Jung, Jens |
Series: | Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa |
Volume/Sequential designation: | 635 |
Year of Publication: | 2015 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VK002 Ethology and Animal Welfare - Bachelor's Programme 180 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
Keywords: | alces alces, beteende, älg, berikning, fångenskap, klövdjur, hägn, hjortdjur, hjortdjur i fångenskap, älgens beteende, berikning älgar, älgar i fångenskap, berikning klövdjur, älgar i hägn |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5088 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5088 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal husbandry |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 08 Feb 2016 09:11 |
Metadata Last Modified: | 08 Feb 2016 09:11 |
Repository Staff Only: item control page