Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The retirement scheme is not easy to understand and it is hard to know how the rules should be applied at an individual basis. It is at the same time essential to have a financial security as future pensioner. People being employed have a favorable security giving them both national retirement- and occupational pension, in general automatically. The issue prevails when it comes to planning retirement pension for self-employees, who often are in need of stability. This is the case for family businesses, where a firm's financial position is closely related to that of the owner. The approximately 500,000 self-employees in Sweden today endure a difficult situation facing a complex retirement pension. Thereby the present study focuses on Swedish farmers' decision-making and their retirement planning, including how and why they act in a certain way.
This thesis uses four key aspects to keep a distinct structure. The key aspects are information collection, knowledge, social aspects, and farmers' decision-making. The aim of this study is to explore how farmers handle information and how social aspects influence the early stages in their decision-making regarding retirement pension. This knowledge makes it possible to clarify patterns that may exist among farmers' retirement decisions.
It is desirable to get data that is quantifiable and therefore a quantitative approach was suitable. To reach the aim a web-based questionnaire was sent by e-mail to 3,000 members of The Federation of Swedish Farmers (LRF).
A statistical test, named chi-square test, is used to explore patterns among farmers' retirement planning. The chi-square test measures the degree of linkage between two variables. The risk of calculation being random is 10% with a p-value of 0,10 as the limit to determine whether the hypothesis should be accepted or rejected.
The results reveal the most evident correlation between loan-to-value ratio (acronym LTV) and retirement saving. Farmers with a low LTV tend to save less money in other forms (such as equity funds, national retirement-, occupational pension and pension insurance) than those with a higher LTV. The results also show a correlation between how much rented land of total cultivated land farmers use and their tendency to save to retirement pension in other forms than the real estate. The most likely reason behind these correlations is that the invested value in agricultural properties is the farmers retirement saving.
The findings also show an unmistakable correlation between the farmers' interest in business matters and their knowledge about retirement saving. Furthermore the more knowledge that claim to have, to more willing are they to search for more information within the topic.
The conclusion of the study is that individuals' interest correlate with their knowledge, which makes them more likely to search for more information. An interest is therefore of great importance on how actively the individual plans how to save for retirement. The complexity within the Sedish retirement pension scheme makes people more active in their decision making. Yet another obvious conclusion of this survey is that very few farmers are talking about retirement-related issues with family and friends. Neither the previous generation nor the successor have any influence on how active decision-making regarding retirement savings the individual have. Still, the existence of a successor affects when the farmer will reitre.

Pensionssystem är inte enkelt att förstå och en allmän åsikt är att det är svårt att veta hur reglerna ska tillämpas på en individuell basis. Samtidigt är det viktigt att ha finansiell säkerhet som pensionär. Individer som är anställda har en gynnsam säkerhet som ger dem både allmän- och tjänste-pension, i allmänhet automatiskt. Dock blir ploblematiken större när det gäller egenföretagare att planera ålderspension. Speciellt i familjeföretag som har en stark koppling mellan företags finansiella ställning och den hos ägaren. Därför står de cirka 500 000 egenföretagare som finns i Sverige idag inför en problematisk situation gällande det komplexa pensionssystemet. Därmed fokuserar denna studie på lantbrukares planering och beslutsfattande gällande pension, samt hur och varför de agerar på ett visst sätt. Genomgående i studien står fyra kärnaspekter i centrum, vilka gäller hantering av information, kunskap, sociala aspekter och lantbrukares beslutsfattande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lantbrukare hantera information och hur sociala aspekter påverkar de tidiga faserna i lantbrukarnas beslutsfattande om ålderspension. Det är önskvärt att få data som är kvantifierbara. Därför var en kvantitativ metod lämplig. För att nå målet med studien har en webbaserad enkät skickats ut via e-post till 3 000 medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Ett statistiskt test, kallat chi-två test, har använts för att undersöka mönster i lantbrukares pension planering. Chi-två testet mäter korrelationen mellan två variabler. Risken för beräkningen är slumpmässiga är 10 % med ett p-värde på 0,10, vilket är den gräns som använts för att bestämma om hypotesen ska tillstyrkas eller förkastas.
Resultaten ger bevis på att det finns ett starkt samband mellan fastighetens belåningsgrad och lantbrukarens pensionssparande. Lantbrukare med en låg belåningsgrad på sin fastighet tenderar att spara mindre pengar i andra former (t.ex. aktier, allmän-, tjänstepension och pensionsförsäkring) än de med en högre belåningsgrad. Resultaten visar också på ett samband mellan andelen arrenderad mark och lantbrukarens tendens att spara till pension i andra former än i fastigheter. Den mest sannolika förklaringen till dessa samband är att det investerade medlen i lantbruksfastigheter är lantbrukarnas sätt att pensionsspar. Studien visar också att det finns ett samband mellan lantbrukares intresse för företagsrelaterade frågor och deras kunskap om pensionssparande. Ju mer kunskap de anser sig besitta, desto mer villig är de att söka mer inforation inom ämnet.
Kontentan av studien är att individernas intresse korrelerar med deras kunskap som i sin tur gör de mer benägna att söka mer information. Ett intresse är därför av stor vikt för att aktivt planera hur de ska pensionsspara. Att pensionssystemet i Sverige upplevs som komplexit gör att människor tenderar att vara mer aktiva i sitt beslutsfattande. En tydlig slutsats är att väldigt få lantbrukare pratar om pensionsrelaterade frågor med familj eller vänner. Dessutom påverkar varken den tidigare generationen eller existensen av en efterträdare hur aktiva beslut de fattar gällande sitt pensionssparande. Att det finns en tilltänkt efterträdare påverkar trots det planeringen för när lantbrukaren kan tänkas gå i pension och därmed tidpunkten för när ett generationsskifte kan genomföras.