Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska regeringen har satt mål gällande ekologisk produktion; till 2020 ska 20% av den
totala jordbruksmarken vara ekologisk certifierad. Detta mål har historiskt sett inte uppnåtts och
kontinuerligt skjutits på framtiden. Att målen inte uppnåtts kan förklaras med att konventionella
ser flertalet riskaspekter med att vara ekologisk lantbrukare. Information kring
möjlighetsområden med ekologisk produktion kan tänkas motivera konventionella lantbrukare
som överväger en omställning. Ökad kunskap kring problemområden kan även ge exempelvis
staten kunskap kring dessa problem och lämpliga åtgärder kan stättas in för att främja att fler
lantbrukare ställer om eller öka nöjdheten hos nuvarande ekologiska lantbrukare. Därför syftar
denna studie till att undersöka och kartlägga hur ekologiska animalieproducerande lantbrukare
uppfattar sin situation som ekologisk livsmedelsproducent. Studien genomfördes genom en
kvalitativ metod genom telefonintervjuer och tolv ekologiska lantbrukare deltog i studien; fyra
äggproducenter, fyra mjölkproducenter och fyra grisproducenter.
Genom intervjuer framkommer att ekonomi, miljö, vilja att testa något nytt eller djurvälfärd låg
till grund för varför en beslutsprocess om att ställa om till ekologisk produktion sattes igång.
Gällande möjlighetsområden ses en ökad lönsamhet efter omställningen och lantbrukarna
berättar om en stor efterfrågan på deras produkter. Lantbrukarna uppfattar generellt inte att det
är ett problem att inte få använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, hos flera av
lantbrukarna finns snarare en lättnad att slippa använda dessa medel. Likadant med ogräsfrågan
som inga av lantbrukarna ser som något problem, dock förklarar vissa av dem att ogräs kan vara
ett problem. Arbetsmiljön har blivit bättre efter omställningen, dock upplevs det hos två
äggproducenter som sämre då stallarna upplevs dammigare. Arbetsbelastningen uppfattas som
likadan som innan eller lägre, då på grund utav från förändring i arbetstoppar. Djurvälfärden
uppfattas blivit bättre eller på samma nivå hos mjölk- och grisproducenterna men två av
äggproducenterna upplever den sämre än i konventionella system. Vad gäller problemområden
anses utgifter ha ökat efter omställningen då ekologiskt foder är dyrt att köpa in. Mjölk- och
äggproducenterna anser att priserna är för låga på produkterna och att prissättningen skiftas
uppfattas ge en osäkerhet. Ytterligare uppges att det generellt finns spänningar mellan
konventionella och ekologiska lantbrukare och ekonomiska stöd för ekologisk produktion
uppfattas föränderliga. Fler rådgivare efterfrågas då en brist av dessa uppfattas. Reglerna för
KRAV-produktion och ekologisk produktion uppfattas som rimliga men det framkommer att
lantbrukarna önskar tydligare bakgrund till reglerna.

By 2020, 20% of the total agricultural land should be converted and organic certified according
to goals set by the Swedish government. Historically, goals regarding levels of organic
production have not been achieved and continually postponed. That the fulfillment of the goals
has been unsuccessful can be explained by perceived risk aspects among farmers when
considering a conversion to organic production. However, information about new opportunities
when producing organic may motivate conventional farmers who are considering converting.
Increased knowledge about problems within this production area may help develop new
strategies on how to handle eventual problems and in that what encourage farmers to convert or
increase the satisfaction among current organic farmers. With this background, this study aims
to investigate and identify how organic livestock farmers perceive their situation as organic food
producer with the aim of capture problem and opportunity areas. The study was conducted by a
qualitative method and telephone interviews. Twelve organic farmers participated in the study;
four egg producers, four milk producers and four pig producers.
It appears that profitability, environmental concerns, animal welfare and an urge to do
something new were background factors motivating the decision of a conversion from
conventional production to organic production. Regarding possibility areas, a general increase
in profitability was seen after the conversion and most farmers tell that there is a great consumer
demand for their organic products. The abandoning of chemical pesticides or fertilizers is
generally not considered a problem among the farmers, several of farmers is rather expressing a
relief not having to use these preparations. The working environment has improved after the
conversion among most farmers; however, two egg producers experienced a dustier stable
environment after the conversion. The workload is perceived to be at the same levels as before
the conversion and some of the farmers’ states that there is less workload due to less intensive
spring season. Regarding animal welfare the welfare is perceived gotten better or at the same
level after the conversion in the dairy and pig production systems but two of the egg producers
are experiencing a declining animal welfare after the conversion. Regarding problem areas,
expenditures are increased after conversion mostly due to increased costs when purchasing
organic fodder. Milk and egg producers believe that prices are too low on their products and
shifting price of organic products is perceived as giving an uncertainty. Further problem areas
are tensions between conventional and organic farmers and mostly regarding how organic
farmers are perceived by conventional farmers. The subsidies are perceived as good but shifting
levels of the subsidies is giving an uncertainty among the farmers. There is a lack of advisors
and niched organic advisors are demanded. The standards for KRAV-production and organic
farming are perceived as reasonable, but there is a wish of knowing the background to some of the rules.