Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här examensarbetet som skrivs inom landskapsarkitektprogrammet
vid SLU, Alnarp, har som
huvudsyfte att undersöka hur kommersialisering
påverkar offentliga rum. I arbetet studerar jag det relativt
nya begreppet Shoppingstyrd stadsdel, det vill
säga en nyetablerad stadsdel uppbyggd utifrån köpcenter
och kommers. Genom att studera ett exempel
på ett sådant byggnadsprojekt, kopplad till teorier
om bland annat offentliga rum och kommersialisering,
avser jag att i uppsatsen besvara huvudfrågan:
Vad får kommersialiseringen i shoppingstyrda stadsdelar
för konsekvenser för det offentliga rummet?
Med en kvalitativ litteraturstudie som metod studerar
jag inledningsvis begreppet offentliga rum. Fem
förhållanden som påverkar frihet och kontroll i det
offentliga rummet belyses, nämligen tillgänglighet,
rätten till användning, anspråk, förändring och
ägande. Därefter redovisas handelns historia i Sverige,
för att ge en beskrivning av hur handelstendenser
genom tiden har ändrats och kommit att bli vad de
är idag. Avslutningsvis studeras kommersialiseringen
av offentliga rum, som närmare tar upp tendenser
i de kommersiella miljöerna och vilka konsekvenser
de ger för de offentliga rummen.
Som objekt för exemplet har jag valt Fornebu-projektet
utanför Oslo, Norge, där Bærum kommun tillsammans
med privata aktörer arbetar med en helt ny
stadsdel, med ett centralt lokaliserat köpcenter.
Studien av Fornebu är kvalitativ och undersöker visioner
med projektet samt vilken roll offentliga rum
har och kan komma att ha på platsen. Baserat på studier
av projekthandlingar, intervjuer och egna observationer
på plats, beskrivs inledningsvis bakgrunden
till projekt Fornebu. I nästa del görs egna analyser av
mötesplatser enligt projektets visioner, utifrån litteraturstudiens
fem förhållanden som påverkar frihet
och kontroll i det offentliga rummet. Exemplets avslutande
del gör en mer djupgående analys av köpcentret
Fornebu Center.
Avslutande kapitel innehåller en diskussion där jag
ämnar försöka beskriva vad som karaktäriserar en
shoppingstyrd stadsdel, samt hur de offentliga rummen
i dem påverkas av kommersialisering. För att
svara på frågeställningarna utgår jag i huvudsak från
Fornebu-projektet som stort, detta på grund av att
det är fler delar än köpcentret som påverkar det sociala
livet och de offentliga rummen.
Möjliga anledningar till att shoppingstyrda stadsdelar
börjat uppträda, är nutida samhällsideal som
handlar om miljömässig och social hållbarhet. Man
har kunnat se en trend med att bygga bostäder och
verksamheter kring kommersen, för att skapa blandade
funktioner, men också för att integrera handeln
med sitt kundunderlag. Den shoppingstyrda stadsdelen
kan möjligen karaktäriseras av att rikta sig till
en mer bemedlad målgrupp, med privatägd mark,
påkostade materialval och homogena och/eller konsumtionsbaserade
mötesplatser. Man kan eventuellt
konstatera att kommersialiseringen i den shoppingstyrda
stadsdelen leder till segregation, exkludering
och koreografering genom en förutbestämd exklusiv
design som lämnar lite eller inget utrymme till förändring.
Tendenserna med allt mer privatisering och kommersialisering
i stadsbyggnadsprojekt belyses genom
exemplet Fornebu, Norge, men är en generell företeelse
som kan ses på fler platser. Jag anser att kommuner
i framtiden måste öka sin medvetenhet och sitt
ansvar vid planeringsprocesser som i stor utsträckning
styrs av privata aktörer. Detta för att offentliga
rum ska kunna bli platser där människor på lika villkor
tillåts interagera och mötas, utan att särintressen
ska tillåtas styra.

This master thesis, written as a part of the landscape
architect program at SLU, Alnarp, has as main
purpose to examine how commercialization affects
public space. In this essay, the relatively new concept
of Shopping-driven neighborhood is studied,
which means a newly established neighborhood
built around shopping malls and commerce. By studying
an example of such a building project, linked
to theories of public space and commercialization, I
intend to answer the main question:
What consequences does commercialization in shopping-
driven neighborhoods have for public space?
With a qualitative literature study method, I initially
study the concept of public space. Five conditions
affecting freedom and control in public spaces are illuminated:
access, freedom of action, claim, change
and ownership. Subsequently the Swedish trade history
is presented, to give a description of how shopping
trends through time has changed and how it has
become what it is today. Finally, commercialization
of public spaces is studied, in order to closer illustrate
trends in the commercial environment and how
they impact public space.
The object of the example is the Fornebu project
outside Oslo, Norway, where Bærum municipality,
together with private operators, is developing a
new neighborhood with a centrally located shopping
mall. The example is qualitative and explores the visions
of the project and the role public spaces have
and could have on the site. Based on the studies of
project documents, interviews and personal site observations,
the background to project Fornebu is initially
described. The subsequent part contains analyses
of meeting places in the area, using the project’s
vision as a comparative base and using the literature
study’s five conditions that affect freedom and control
in the public space. The final part of the example
contains a more profound analysis of the shopping
mall Fornebu Center.
In the final part of the essay, it is discussed what it
is that characterizes a shopping-driven neighborhood,
and how the public space is affected by commercialization.
To answer the questions, the Fornebu project
as a whole is used, this because more parts than the
shopping mall affects social life and public space.
Possible reasons for the occurrence of shopping-driven
neighborhoods are contemporary ideals about
environmental and social sustainability. One can
discern a trend of building housing and businesses
around commerce, to create mixed uses, but also
to integrate trade with its customer base. The shopping-
driven neighborhood could possibly be characterized
by addressing to a wealthier target group,
with private ownership, exclusive design and homogeneous
and/or consumption-based meeting places.
One may conclude that commercialization of the
shopping-driven neighborhood leads to segregation,
exclusion and choreography by a predetermined exclusive
design that leaves little or no room for change.
The trends of increasing privatization and commercialization
in urban projects are illustrated by the
example in Fornebu, Norway, but are also a general
phenomenon. I believe that municipalities in the future
need to increase their awareness and responsibility
for planning processes that are largely controlled
by private operators. This is so that public spaces can
become places where people are equally allowed to
interact and meet, without vested interests.