Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete, som utgår från bostadsområdet Klostergården i Lund i detalj och miljonprogrammet i stort, vill skapa en ökad förståelse för och fördjupad kunskap kring vegetationens förhållande till den storskaliga arkitekturen. I syfte att skapa utemiljöer där den mänskliga skalan är närvarande och de sociala behoven tillgodoses. Vegetation kan användas för att stötta de sociala strukturerna i ett bostadsområde genom att skapa tydliga fysiska strukturer. Miljonprogrammets bostadsområden har fått utstå hård kritik ända sedan det byggdes, men hur kommer det sig då att Klostergården, byggt 1963-68, av både boende och sakkunniga framhävs som ett mycket lyckat bostadsområde, har det med vegetationen att göra och i så fall vad kan vi lära oss från Klostergården? Denna fråga utgör bakgrunden till detta kandidatarbete, som tar avstamp i en historisk redogörelse för miljonprogrammets fysiska och sociala utgångspunkter. Synen på människor som en massa där de fysiska behoven gick för de sociala behoven, var en syn som gick hand i hand med storskaligheten som redskap för att åstadkomma effektivisering på flera nivåer i samhället. För att förstå och hitta lösningar till den kritik som miljonprogrammet fått utstå användes Jan Gehls teorier och tankar kring de sociala behovet som grundläggande behov för människan och att det är utifrån det behovet som städer och bostadsområden ska utformas. Vilken roll vegetationen har i staden respektive för människan behandlas också i de inledande kapitlen och fungerar tillsammans med denna historiska- och teoretiska redogörelsen som bakgrund till kartläggningen av Klostergården. I resultatet av kartläggningen används Gehls teorier som redskap att analysera vegetationen med. Gehl menar att de stora händelserna utvecklas från de många små. Genom att titta på den inverkan vegetationen har på människors möjligheter att gå, stå och sitta, se höra och tala, samt hur trevligt det i allmänhet är på en plats, kan man också se om det finns förutsättningar för det sociala livet i stort. Den avslutande diskussionen svarar på frågan om på vilket sätt Klostergårdens vegetation inverkar på upplevelsen och användandet av utemiljön på Klostergården där två huvudpunkter lyfts fram; Vegetationens skiftande karaktär i områdets olika rum och vegetationens inverkan på upplevelsen av rummens skala. Slutsatsen blir alltså att det ”gröna livet mellan husen” på Klostergården starkt bidrar till att skapa förutsättningar för ”livet mellan husen” att uppstå.

This BSc thesis focus on the residential area of Klostergården, Lund, Sweden which is part of “miljonprogrammet” (the million program), a public housing programme when large scale residential areas were built between 1965 and 1975. The thesis aims to create a larger understanding of, and a knowledge about the role that vegetation plays and its purpose to create an environment closer to the human scale. Vegetation can be used to support the social structures in a residential area by creating physical structures. The residential areas of ”miljonprogrammet” has endured a lot of negative criticism ever since it first was built. However, Klostergården is commonly looked upon as a successful area- even as one of the best planned- residential areas in Sweden, both among its residents as well as from landscape planning experts. Has it got to do with the way that the vegetation is used and in that case, what can we learn from Klostergården? This question forms the background to the thesis that has its starting point in an historical description of the physical and social background that created “the million program”. The perception of people as a mass, where the physical needs were prioritized instead of the social needs, was a perception that went well with the large scale as a tool to create efficiency in many levels of the society. To understand the problems and find solutions to the criticism of “the million program” the theories of Jan Ghels is used and his thoughts about the social needs as the basic need for humans and therefore the need that residential areas should be designed for. The role that vegetation has in the city and in relationship with humans is also discussed in the first two chapters and forms together with historical- and theoretical background the foundation of a mapping of the vegetation in Klostergården. In the result section of this mapping, Gehls theories are used as a tool to analyse the vegetation. Gehl argues that big events comes from the many small events. By looking at the impact that the vegetation has on the ability to walk, stand, and sit, see, hear and talk, and how pleasant a place in general is to be in, you also have the possibility to see if there is good conditions for social events in general to occur. The final discussion answers the question “in what way the vegetation affects the experience and the use of the public spaces in Klostergården”. Two main reasons is mentioned; The way that the vegetation is shifting in its character in the different rooms of the area, and the way that the vegetation creates rooms in different scales, where the human scale in a larger extent is represented. The conclusion is that “the green life between buildings” in Klostergården has a strong effect on the conditions that creates “life between buildings”.