Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The so called borealization of southern Sweden has resulted in several negative consequences such as a decline of biodiversity, a complete change of the landscape picture with decreased recreational and cultural values and increased risk for damages caused by storm and pests. Climate change is predicted to result in more unsuitable conditions for spruce which increases the risks for damages from storm and pests, with great economic losses for the individual forest owner and the whole society as a consequence. Establishment of broadleaves can contribute to increase biodiversity, the recreational values in the landscape and the resistance to storms in the forests. Fast growing broadleaves are deemed as economic viable alternative to spruce plantations due to their high growth. In Sweden it is mainly hybrid aspen and poplar hybrids that are used and there is potential to increase establishment of these species. After the storm Gudrun in 2005 the Swedish Forest Agency made specific efforts to encourage and influence forest owners to plant other tree species than spruce. There were subsidies available for the re-establishment and many forest owners choose to plant fast growing broadleaves. The majority of the storm damaged sites were nevertheless replanted with spruce again. The aim with this study was to investigate why forest owners choose to plant hybrid aspen and poplar after the storm. Qualitative interviews were conducted with nine forest owners in Halland and Kronoberg counties during April and May 2015. The most important factors for the choice to plant fast growing broadleaves turned out to be the subsidies covering the extra costs for the regeneration, recommendations from forest officers at SFA, a wish to increase the amount of broadleaves on the estate, curiosity to other tree species and a will to spread the risks for the future. The biggest problems with the establishments were browsing damages and plant mortality. The economic expectations on the stands were low and there were uncertainties related to the management of the stands and the future demand for the species. Most of the informants choose to plant small areas with fast growing broadleaves, because they experienced the risk too high. The overall knowledge about the species needs to be improved to facilitate for forest owners to choose fast growing broadleaves, also the accessibility and quality of plant material. In addition it is important to better consider the forest owners´ personal goals and objectives with the forest when planning the forest management.

Den så kallade granifieringen av södra Sverige har resulterat i flera negativa konsekvenser så som minskad biodiversitet, förändrad landskapsbild med lägre rekreationsvärden samt ökad risk för stormskador och angrepp av skadegörare. Klimatförändringarna förväntas leda till sämre förhållande för gran på vissa marker vilket ökar riskerna för skador från storm samt olika skadegörare med stora ekonomiska förluster både för den enskilde skogsägaren och hela samhället som följd. Ökad plantering av lövträd kan bidra till att höja biodiversitet, rekreationsvärdet i landskapet och stormtåligheten i skogarna. Snabbväxande lövträd anses vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ till granplanteringar tack vare den höga tillväxten. I Sverige är det främst hybridasp och olika poppelhybrider som används och det finns potential för att öka etableringen av dessa arter. Efter stormen Gudrun 2005 fanns det möjlighet att få bidrag för återplantering och ett mål med dessa var att få fler skogsägare att plantera andra trädslag än gran för att sprida riskerna för framtida stormskador. Skogsstyrelsen gjorde särskilda insatser för att uppmuntra skogsägarna till detta och många skogsägare valde att plantera hybridasp och poppel. Dock blev majoriteten av de stormdrabbade områdena återplanterade med gran. Syftet med den här studien var att undersöka varför skogsägare valde att plantera hybridasp och poppel efter stormen. Kvalitativa intervjuer genomfördes tillsammans med nio skogsägare med fastigheter i Kronoberg och Halland under april till juni 2015. De viktigaste faktorerna för skogsägarnas val att plantera hybridasp och poppel visade sig vara bidragen som täckte de ökade kostnaderna för föryngringen, rekommendationer från Skogsstyrelsens rådgivare, en önskan att öka lövandelen på fastigheten, en nyfikenhet för alternativa trädslag samt viljan att sprida riskerna inför framtiden. De största problemen med planteringarna var relaterade till betesskador och plantdöd. Dessutom var de ekonomiska förväntningarna på bestånden låga och det fanns osäkerheter relaterade till skötsel och framtida efterfrågan av trädslagen. De flesta valde att plantera små arealer av snabbväxande lövträd, antagligen för att risken upplevdes för stor. I medel planterade informanterna 20 % av sin stormfällda areal med snabbväxande trädslag. Att plantera gran igen på majoriteten av marken upplevdes som en mindre risk. Kunskapen om snabbväxande lövträd behöver bli större generellt för att skogsägare ska våga välja dessa, likaså behöver utbudet och kvaliteten på plantmaterial förbättras. Utöver det är det viktigt att skogsrådgivaren tar hänsyn till skogsägarens individuella mål med skogsbruket i valet av trädslag.