Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lameness and claw lesions are frequent health problems observed among dairy cows and are a common reason for culling, reduced milk production and reproductive inefficiency. The present study investigated the association between claw health, reproduction and milk production of dairy cows at the Aland Islands in order to gain an understanding of the current situation. The study included data from 17 farms during the years 2013 and 2014 regarding claw health, reproduction, milk production and housing system. Five of the herds kept the cows in free stalls and 12 herds kept the cows in tie-stalls.
The recorded claw lesions were divided into infectious diseases and laminitis related diseases. Dermatitis, digital dermatitis, heel horn erosion, interdigital hyperplasia, wart growth, and interdigital phlegmone were considered as infectious diseases. Sole hemorrhage, sole ulcer, double sole, white line fissure, toe abscess, white line abscess and chronic laminitis, on the other hand, were considered as laminitis related diseases. Each disease was given a severity score depending on its clinical severity. The higher the total score a cow got the worse were the claw health. In the statistical analyses all trimming sessions for each cow were compared so that only the most severe score was used. This resulted in each cow having a maximum score for infectious diseases (maximum infectious point, MIP), a maximum score for laminitis related diseases (maximum laminitis point, MLP) and a maximum score for these two added together (maximum total point, MTP). Five parameters were studied in order to evaluate the effect of claw health on reproduction and milk production; number of services (inseminations), interval from first service to last service (IFLS), interval from calving to last service (ICLS), calving interval (CI) and mean ECM production.
Fifty per cent of the total number of trimmed cows during 2013 had no recorded claw lesions; the same number in 2014 was 52 %. No significant correlations between year of production and MIP, MLP and MTP could be observed. Laminitis related diseases were more common on all farms compared to infectious diseases and a difference in the prevalence of both laminitis related diseases and infectious diseases could be observed between farms. There were significantly more infectious diseases on farms with free stall systems compared to farms with tie-stalls during both years (P=0.000 and P=0.016). A significant difference in the occurrence of laminitis related diseases between the claw trimmers was found. There were no significant differences between tie-stalls and free stalls herds concerning number of services, IFLS, ICLS, CI and mean ECM production. Average ECM production was not affected by an increase in MTP, MIP or MLP and there were no tendencies for more services, longer ICLS or longer CI with increased MTP. There was however a tendency towards a positive correlation between IFLS and MTP.
The anecdotal evidence that dairy cows on the Aland Islands have better claw health than their counterparts in Sweden can neither be proved nor rejected based on the results from this study. The present study was an epidemiologic study, to draw conclusions about cause - effect relationships are therefore impossible. However, the results from this study can hopefully be a base in the future works towards a better claw health status at the Aland Island.

Hältor och skador i klövarna är hälsoproblem som ofta uppmärksammas hos dagens mjölkkor. Studier i ämnet rapporterar om försämrad mjölkproduktion, försämrad reproduktiv förmåga samt ett ökat antal utslaktningar i samband med klövproblem. För att få en uppfattning om den nuvarande situationen på Åland undersökte den här studien sambandet mellan klövhälsa, mjölkproduktion och reproduktion hos 17 gårdar. Data hämtades från åren 2013 och 2014. Fem av gårdarna hade lösdrift med liggbås och 12 av gårdarna hade uppbundna kor.
För att underlätta de statistiska analyserna delades de registrerade klövsjukdomarna upp i två grupper; smittsamma klövsjukdomar och fångrelaterade klövsjukdomar. Dermatit (lindrig), digital dermatit, klövröta, limax, vårta och klövspaltsinflammation ansågs vara smittsamma sjukdomar medan sulblödning, klövsulesår, dubbelsula, hålvägg/separation vita linjen, tåböld, sår/böld i vita linjen och fångbrytning ansågs vara fångrelaterade sjukdomar. Varje klövsjukdom tilldelades en poäng beroende på hur kliniskt allvarlig den var. Ju högre poäng en ko fick, desto sämre var klövhälsan. Poängen för varje klövverkningstillfälle jämfördes så att endast den högsta poängen för varje ko användes i de statistiska analyserna. Detta resulterade i att alla kor fick en maxpoäng för smittsamma sjukdomar (MIP) och en maxpoäng för fångrelaterade sjukdomar (MLP). Dessa två adderades så att alla kor också fick en total maxpoäng (MTP). För att undersöka om klövhälsan hade någon effekt på reproduktion och mjölkproduktion undersöktes fem parametrar; antal insemineringar, intervallet från första inseminering till den sista (IFLS), intervallet från kalvning till den sista insemineringen (ICLS), kalvningsintervall (CI) och den medelsnittliga ECM produktionen.
I studien var 50 % av alla kor friska och utan några rapporterade klövskador år 2013 och 2014 var siffran 52 %. Studien kunde inte finna någon signifikant korrelation mellan produktionsår och MIP, MLP och MTP. Fångrelaterade klövsjukdomar var generellt mer vanligt förekommande på gårdarna än smittsamma sjukdomar och det fanns en stor skillnad i förekomst av både smittsamma och fångrelaterade klövsjukdomar mellan gårdarna. Korna på gårdarna med lösdrift hade signifikant mer smittsamma klövsjukdomar båda åren (P=0.000 och P=0.016) jämfört med de gårdarna där korna stod uppbundna. Det fanns en signifikant skillnad i förekomst av fångrelaterade sjukdomar mellan de tre klövvårdarna som deltog i studien. Det fanns ingen skillnad i antal insemineringar, IFLS, ICLS, CI och medelsnittlig ECM produktion mellan gårdar med lösdrift och uppbundet. Den medelsnittliga ECM produktionen påverkades inte av ökade MIP, MLP eller MTP. Inte heller fanns det någon tendens för ett ökat antal insemineringar, längre ICLS eller längre CI då MTP ökade. Dock fanns det en tendens till en liten positiv korrelation mellan IFLS och MTP.
Uppgifter om att mjölkkor på Åland har bättre klövhälsa än deras motsvarigheter i Sverige kan varken bevisas eller förkastas på baserat på resultaten från denna studie. Detta var en epidemiologisk studie så det är inte möjligt att dra slutsatser om orsak och verkan. Dock kan studien förhoppningsvis fungera som stöd i det fortsatta arbetet för en förbättrad klövhälsa på Åland.