Home About Browse Search
Svenska


Andersson, Linnéa, 2015. Infektionskontroll för hästsjukhus – en sammanställning. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
206kB

Abstract

I Sverige idag har vi ett gynnsamt förhållande med få smittsamma hästsjukdomar och få zoonotiska sjukdomar (smittsamma sjukdomar som är överförbara till människor)som hålls i schack av rigorösa bestämmelser och lagar. Detta innebär dock inte att vi kan pusta ut utan snarare att idag har vi ett guldläge att förebygga framtida intåg av dessa djursjukdomar och zoonoser.

På ett hästsjukhus är det oundvikligt att det ansamlas individer i olika åldrar och med olika slags sjukdomshistoria. I de direkta mötena och i de indirekta kontakterna mellan dessa individer kan det ske en överföring av infektioner. Det är djurhälsopersonals uppgift att se till att patienter som kommit in till hästsjukhuset inte åker därifrån med en smitta. Efterföljsamheten av handtvätt och handdesinfektion samt barriärmetoder är ett ansvar för varje person som arbetar inom hästsjukvården. Ansvaret för hur dessa rutiner ska införlivas i verksamheten och hur kunskap om detta förmedlas till alla arbetstagare bör ligga på arbetsledningen eller av dem utsedd arbetsorganisation. Att införa infektionskontrollsprogram inom hästsjukvården och att använda sig av dem minimerar risken för att vårdrelaterade smittor sker. På infektionsavdelningen befinner sig särskilt smittsamma hästar och genom isolering av dessa patienter kan vi förhindra smitta till andra inneliggande patienter. I samband med isolering och vidtagande av åtgärder för att förhindra smittspridning skyddar vi även oss själva som djurhälsopersonal från zoonotiska sjukdomar. Djurhälsopersonal kan också hjälpa till att öka medvetenheten kring hur sjukdomar sprids. Djurägare kan på detta sätt bli mer engagerade i infektionskontroll både inom och utanför djursjukvården.

Användningen av handskar och rockar för att förhindra smittspridning har uppvisat varierande resultat. Efterföljsamheten av hygienrutiner höjdes vid användning av handskar men de basala handhygienrutinerna sjönk. Rockanvändning bidrog till en sänkt frekvens av vårdrelaterade infektioner med VRE (vancomycin resistenta enterokocker).

Det finns flera olika sätt att rengöra och desinficera och ännu fler rengörings- och desinfektionsmedel att använda sig av. Det som är viktigt är att olika metoder för att rengöra och desinficera bör utgå från vilka sjukdomsframkallande mikroorganismer som förekommer i verksamheten. Rengöring ska ske innan desinficering och smittreningen ska ske från rent till smutsigt. Infektionskontrollsprogrammet bör även innehålla vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas av användaren vid applicering. Aerosol desinfektion har i några studier visat på gott resultat men fler forskningsstudier krävs. Desinfektionsmattor och desinficerande stövelbad finns i nuläget inte tillräckligt med forskning kring för att säkerställa dess effektivitet i hästsjukhusmiljön. Deras användning ska dock inte uteslutas då det visat sig ha en god bakteriereducerande effekt på stövlar.

Vidare är det av stor vikt att vi undersöker hur smittrycket ser ut i Sverige idag på våra hästsjukhus och hästkliniker för att kunna ta fram standardiserade infektionskontrollsprogram. Ett program passar dock inte alla, men en gemensam grund att utgå ifrån kan ändå se till att förmedla uppdaterad vetenskapligt förankrad information till all verksamhet inom hästsjukvården. Detta för att kunna säkerställa en god vård och omvårdnad av våra patienter samt kunna få förtroende av djurägarna.

,

Aim – To gather and compile evidence-based literature regarding biosecurity in equine hospitals. This literature overview will also refer to studies conducted in a human care setting when other studies in an equine care setting are lacking. A description of potential routes of transmission of infectious diseases will also be addressed. Moreover, this literature overview aims to account for some selected cleaning and disinfection methods, personnel hand hygiene and the application of various barrier precautions such as glove and gown use.

Material and methods – The material gathered for this literature overview was obtained by the evaluation of specialist literature's reference lists. The articles that were considered relevant to the study were selected and further researches regarding their reference lists were conducted. Exclusions were made concerning articles that only described the morphology and transmission of a specific pathogen without evaluating decontamination techniques or described the use of an infection control program.

Results – The literature compiled showed that there were an overall poor compliance with hand hygiene practices and that inappropriate glove use occurred in human hospitals. Inanimate objects in the environment close to the patient as well as the hands of personnel can be a source of nosocomial infections in a human care setting as well as in an equine hospital. Research on gown use in a human hospital was effective at preventing transmission of VRE (vancomycin-resistant Enterococcus), though more research in an equine hospital is necessary. The use of fogging with a disinfectant to disinfect an area in an equine hospital showed good results but warranted further study. Disinfectant-filled footmats and disinfectant footbaths used in an equine care setting could not effectively reduce the microbial load in the hospital environment. However, good results in reducing bacterial load on the sole of boots were obtained.

Conclusion – The need for more scientific research concerning biosecurity of equine hospitals is of great importance. Surveillance on the occurrence of infectious diseases in the veterinary hospital environment should provide the basis of biosecurity. Statistics need to be kept related to the incidence of nosocomial infections in order to determine its frequency. Furthermore, there is a need to fill in the gaps regarding scientific research related to infection control programs in equine hospitals in Sweden today.

Main title:Infektionskontroll för hästsjukhus – en sammanställning
Authors:Andersson, Linnéa
Supervisor:Friberg, Christina
Examiner:Andersson, Maria
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:632
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK003 Veterinary Nursing - Bachelor's programme 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:vårdhygien, smittspridning, hästsjukvård, häst, hygienrutiner, hygien
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4924
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4924
Subjects:Veterinary science and hygiene - General aspects
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:21 Oct 2015 14:48
Metadata Last Modified:21 Oct 2015 14:48

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits