Home About Browse Search
Svenska


Claesson, Malin and Ekberg, Joel, 2015. Rutiner för kastrering av köttrastjurar på några sydsvenska gårdar. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
438kB

Abstract

I en dikobesättning föds vanligen kalvarna i början på året och går sedan ute på bete
under våren och sommaren. På hösten skiljer man ifrån tjurarna från korna i samband
med att man stallar in i ladugården inför vintern. Den kommande våren är tjurarna som
regel redo för att slaktas och släpps därför inte ut på bete. Det är därför inte så vanligt att
man kastrerar sina köttrastjurar eftersom stuten har en längre uppfödningstid.
I vissa fall kan det dock vara en fördel att kastrera köttrastjurarna. En stut har oftast
högre grad av marmorering i köttet vid slakt än en tjur. Marmorering är vitt fett som är
insprängt i muskulaturen och är den som anses vara smakbärande. Några slakterier ger
idag en merbetalning för bra marmorerat kött. Stutar är också lättare att hantera än tjurar,
man kan ha dem i samma grupp som kvigorna och man kan ha dem ute på bete.
All kastrering i Sverige får endast utövas av en veterinär enligt svenska
djurskyddsbestämmelser. Kastreringen sker alltid med ett kirurgiskt ingrepp under
lokalbedövning, man använder även oftast ett långtidsverkande smärtstillande medel för
att kalven inte ska ha ont efter ingreppet. Syftet med att ge smärtstillande till kalven är
att man genom slutsatser från studier uppmärksammat att djuren känner smärta likt den
som vi människor känner. Forskningen visar även att djuren äter mindre under det första
dygnet efter kastreringen är utförd, dock visar även forskning att djuren återhämtar sig
fort och påverkan på djurets hälsa är obefintlig. Kalvar som kastreras under 8 veckors
ålder löper mindre risk att drabbas av komplikationer efter ingreppet som t.ex.
inflammationer i såret, de är också mindre smärt- och stresspåverkade än kalvar som
kastrerats vid en högre ålder.
Sveriges djurskyddslag är en utav de striktaste av djurskyddslagar i världen, vårt
regelsystem är utformat med tydliga ramar. Kastrering i flera andra länder, bland annat i
USA har inte samma regelsystem och metoderna för att utföra ingreppet är flera. När
man ska kastrera tjurar i USA får man använda sig av ett elastorband, en typ av
gummiband som går ut på att man stryper blodtillförseln till pungen på tjuren så att den
så småningom ramlar av utav sig själv. Det finns inget krav på att en veterinär ska utföra
kastreringen utan djurskötaren kan själv välja den metod som passar denne bäst och
djurskötaren får utföra ingreppet själv.
Intervjuer har gjorts med fyra lantbrukare i södra Sverige som kastrerar sina
köttrastjurar. Slutsatser av intervjuer var att samtliga gårdar hade en kastrationsålder på
kalvarna som inte överskred 8 veckors ålder. Kastreringen utfördes av en veterinär enligt
svensk djurskyddslag och djuren lokalbedövades innan det kirurgiska ingreppet.
Samtliga gårdar utförde ingreppet i tillfälliga uppbyggda boxar eller i kalvgömma i
ströbädden. Kalvarna återförenades så snabbt som möjligt med sina mödrar efter att
ingreppet var utfört. Det är åldern på kalvarna som avgör när kastreringen skall utföras
och det krävs en noggrann planering av avelsarbetet genom att planera lagom långa
kalvningsperioder för att få lämpligt antal kalvar att kastrera vid varje tillfälle.
Innan man bestämmer sig för om man ska kastrera sina köttrastjurar eller inte så är det
viktigt att räkna på den kostnad som kastreringen medför i arbetstimmar och
veterinärkostnader, för att se om det finns en lönsamhet i produktionen. Faktorer som påverkar är vilka möjligheter och begränsningar som finns på varje gård. Finns ett fåtal
byggnader kan kastreringen vara lönsam för att man kan ha djuren i blandade grupper
och inte behöver bygga några nya stall. En kastrering kan även vara lönsam i en
produktion om slakterierna betalar ett högre pris för ett mer marmorerat kött, vilket är en
förutsättning då en stut har en längre uppfödningstid än en tjur.

,

Beef cattle in Sweden are usually held in herds where calves are born early in the year.
During spring and summer they are on pasture. In the fall, calves are separated from the
cows and housed in barns during the winter. At the following spring the bulls are usually
ready to slaughter. It is not common to castrate the beef breed bulls as the steers have a
longer time to reach slaughter maturation.
In some cases it may be advantageous to castrate beef bulls. A steer, usually have higher
degree of marbled meat at slaughter than a bull. Marbling is intramuscular fat, i.e.
intermingling or dispersion of fat within the meat, and it is considered to carry flavorand
contribute to tenderness. Today, some slaughterhouses provide extra payment for
fine marbled meat. Steers are also easier to handle than the bulls, they could be held in
same group as the heifers, and you can have them out on pasture.
Research has shown that animals feel pain like humans. All castration in Sweden should
be performed by a veterinarian according to Swedish animal welfare legislation. The
castration is always done with a surgical procedure under local anesthesia. To reduce
pain after castration long-acting analgesics is often used. Research has also shown that
animals eat less during the first days after castration, but also that the animals recover
soon and the impact on animal health is negligible. It has been established that calves
castrated before 8 weeks of age are less likely to have complications after surgery such
as inflammation in the wound, they are also less affected of pain and stress than calves
castrated at an older age.
The Swedish animal protection law is one of the most stringent animal welfare laws in
the world and controls for example the use of castration methods. In several other
countries, including the US, it is legal to use surgery without anesthesia and other
methods for castration are used. In the United States they use rubber elastrator rings, a
type of rubber band, this cuts the blood supply to the testicles of the bull so it eventually
falls off. There is no requirement that a veterinarian should perform castration, the
farmer can choose the method that suits him best and can also perform the surgery
himself.
In this study, interviews were carried out with four farmers in the south of Sweden
gelding their beef bulls. The study was aimed to find out why they castrate their beef
bulls, what methods they use , how they prepare the calves before the procedure, how
the actual castration was performed and how they work when the veterinarian
performing the procedure. We also investigated how much work time it took per
castration opportunity and the cost for the actual castration.
We found that the interviewed farmers’ main reason to castrate the bulls of beef breed
was to keep all the animals together on pasture. All farms included in the study had a
castration age of the calves that did not exceed 8 weeks of age. The castration was
performed by a veterinarian according to Swedish animal welfare law and the animals
were anesthetized before surgery that took place surgically. All farms performed the
surgery in temporary constructed boxes or in the calf hide. Calves were reunited with
their mothers as quickly as possible after castration. The age of the calves, determines when the castration is performed and requires careful
planning of breeding work by planning appropriate length of calving periods to get the
appropriate number of calves to neuter at every opportunity. Before decision whether or
not to castrate the beef bulls, it is important to consider work hours and veterinary costs.
Factors affecting the decision are the possibilities and limitations of each farm. If there
are few buildings on the farm a castration can be profitable because you do not need to
build any new barn. A castration can also be profitable in a production where the
slaughterhouse pay a higher price for good marbled meat.

Main title:Rutiner för kastrering av köttrastjurar på några sydsvenska gårdar
Authors:Claesson, Malin and Ekberg, Joel
Supervisor:Magnusson, Madeleine
Examiner:Herlin, Anders Henrik
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:köttras, tjurar, stutar, kastrering, nötkött, arbetsmiljö, rutiner
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4923
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4923
Subjects:Agriculture - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:21 Oct 2015 12:59
Metadata Last Modified:21 Oct 2015 12:59

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits