Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis is an analysis of the business models used in commercial urban farming in the developed world. With its global sample and praxis to include all found firms not subject to delimitations, this thesis is an extension of the academic writing that already has gone beyond the case approach in studying urban farming and alternative food networks. Moreover, it further establishes the economic perspective on alternative food networks, and introduces this perspective for commercial urban farming.
Commercial urban farming can be partitioned into three main classes.
- Small production, their products ranges are either very focused or very diverse. Mode of output is typically a farmer’s market and a few restaurants.
- Large production, their product ranges are typically focused around leafy greens or other perishables. Mode of output is typically retail and restaurants.
- Secondary purpose, their urban farming operation directly benefits another activity which provides additional revenue or lower costs for the business. The range of secondary activities includes marketing, distribution, self-harvest and recreation.
These classes were found by quantifying the business models of the firms in accordance with the conceptual framework of Boons and Lüdeke-Freund (2013) in terms of binary data. The binary data matrix was then converted into a proximity matrix (Warrrens, 2008) from which an agglomerative hierarchical clustering was able to discern some useful patterns (Jain & Dubes, 1988).
The classes was then analysed strategically following mainly Porter (1980). The analytical findings in this part of the thesis was mainly that the small production cluster is instable and that the firms in it are likely to either (1) expand outside the city after an initial marketing phase, (2) expand within the city and seek the business model of large production or (3) introduce or expand secondary value propositions in order to gain additional revenue or lowered costs.
The exploratory results of this research are generalizable and can be used to theoretically define a sample of commercial urban farms. It can thus be used as a framework within which to apply confirmatory research. The propositions of the strategic analysis need confirmatory research to be validated.
With the further analysis of commercial urban farming, this thesis contributes to a wider understanding of urban farming in general and deeper understanding of commercial urban farming in particular.

Den här uppsatsen är en analys av de affärsmodeller som används vid kommersiell stadsodling i industrialiserade länder. Med ett globalt urval av firmor och en öppen urvalsmetod (n = 32) är detta en uppsats som går bortom detaljerade beskrivningar av enstaka exempel på alternativa matnätverk. Istället har intentionen varit att generalisera de övergripande mönstren samt att introducera ett affärsmässigt perspektiv på kommersiell stadsodling.
Kommersiell stadsodling kan indelas i tre klasser.
- Liten produktion, klassens produktutbud är antingen mycket fokuserade eller mycket breda. De vanliga försäljningskanelerna är bondemarknader och restauranger.
- Stor produktion, klassens produktutbud är vanligen fokuserat runt gröna bladväxter och andra lättfördärvade grödor. Försäljningskanalerna är matbutiker och restauranger.
- Sekundärt syfte, klassens stadsodlingsverksamhet gynner direkt en annan aktivitet i företaget, vars syfte är att inbringa extra omsättning eller sänka kostnader. De sekundära syftena är marknadsföring, distribution, självodling och rekreation.
Dessa klasser hittades genom att affärsmodellerna för kommersiell stadsodling kvantifierades binärt i enlighet med det konceptuella ramverket som introducerades av Boons & Lüdeke-Freund (2013). Från matrisen med binär data skapades sedan en närhetsmatris (Warrens, 2008) från vilken en agglomerativ hierarkisk klassning (Jain & Dubes, 1988) lyckades finna användbara mönster.
Klasserna analyserades sedan stategiskt, framför allt med Porter (1980) som rättesnöre. De analytiska fynden i den här delen av uppsatsen var att klassen liten produktion är instabil och att firmorna som ingår i den sannolikt kommer att antingen (1) expandera utanför staden efter sin inledande markndsföringsfas, (2) expandera i staden och adoptera en affärsmodell från klassen stor produktion eller (3) skapa eller vidareutveckla sekundära verksamheter för att få tillgång till extra omsättning eller kostnadsbesparningar.
De undersökande resultaten i uppsatsen kan generaliseras och användas för att teoretiskt definiera ett urval av kommersiella stadsodlingsverksamheter. Det kan därmed användas som ett ramverk inom vilket bekräftande forskning kan urföras. Propositionerna som stammar från den strategiska analysen behöver bekräftade forskning för att kunna valideras.
Med sin affärsmässiga analys av kommersiell stadsodling bidrar denna uppsats till en bättre förståelse av stadsodling i allmänhet och en djupare förståelse för kommersiell stadsodling i synnerhet.