Home About Browse Search
Svenska


Neumann, Frida, 2015. Stress hos hundar i omplaceringsverksamhet. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)

[img]
Preview
PDF
303kB

Abstract

Idag hamnar flertalet hundar på stall för omplacering, detta kan bero på flera olika anledningar. Det kan vara antingen privatpersoner som av någon anledning inte kan ha kvar sin hund och då placerar den på stall, eller så kan hundarna placeras där av polis efter ett omhändertagande. Hur hunden hanterar den nya miljön kan påverka dess välfärd och påverkas av en rad olika faktorer så som: aktivitet i stallet, bakgrund, ålder, ras och hur länge den bott på stallet.

Denna studie utfördes på 13 hundar på SPCA's anläggning i Örkelljunga. Först definierades beteenden som i litteraturen visats vara kopplade till stress. Man har sett att bland annat beteenden som rastlöshet, gäspningar, lyft framtass, vokalisering, låg kroppshållning och att hunden slickar sig runt munnen oftare ses hos hundar som upplever stressfulla situationer. Av dessa beteenden valdes vokalisering, slicka runt munnen, lyft tass och gäspningar ut och registrerades. På grund av litet djurmaterial och få dagars observationer, blev det inte tillräckligt med registreringar på lyft tass och gäspa för att visa på några skillnader.

I detta arbete undersöktes faktorer så som aktivitet i stall, ålder, ras och tid på stall. I studien kunde en tendens till skillnader hittas när man tittade på hur länge hunden bott på stallet. Hundar som varit en kortare tid på stall uppvisade fler stressrelaterade beteenden än hundar som bott på stall mer än tre veckor. Detta stämmer överrens med den litteratur som finns. På grund av ett litet djurmaterial gick det inte visa på några säkra skillnader i de olika kategorierna, framför allt eventuella skillnader i ålder och ras. En större studie hade kanske kunnat visa på skillnader som är av vikt.

Tanken med arbetet var också att undersöka om det var någon skillnad i förekomsten av stressrelaterade beteenden dagar då det var mycket eller lite aktivitet i stallet. Detta för att få vägledning i om det gynnar hundarna att ha många volontärer och besökare. Enligt en annan studie gjord av Wells & Hepper (2000) gynnande det hundarna med mycket besökare i stallen, detta eftersom hundarnas välfärd höjdes då deras chanser att bli adopterade ökade med ökande besökarantal. Tyvärr tar de inte alls upp hur hundarnas välfärd påverkas under tiden de bor på stallet. I studien av Wells &Hepper (2000) kunde de se en ökad aktivitetsnivå dagar då det var mycket rörelse i stallet. I min studie går det inte att dra några paralleller då jag inte tittat på aktivitetsnivån. Dock kunde jag se antydan till att hundarna reagerade mer när en person gick fram till boxen dagar då det var lugnare i stallet. Vad detta beror på är svårt att säga. Det kan bero på att de inte får så mycket aktivering dagar då det är lugnt och därför reagerar starkare på ett stimuli.

Någon som inte syns i resultatdelen men som är viktigt att ta med är att man hos två av hundarna på anläggningen såg tendenser till repetitivt beteende. Den ena hunden gick i en åtta stor delen av studietiden och den andra slickade frekvent på inredningen. Abnormala beteenden finns inte hos djur i det vilda och man tror att dessa kan uppstå i fångenskap när individen upplever svårighet att kontrollera sin miljö och även ofta i kombination med understimulans. När en hund uppvisar abnormala beteenden kan det vara en indikator på att dess välfärd är sänkt och detta är något som ofta diskuteras hos våra produktions djur och vilda djur på zoo, men får inte glömmas bort hos våra sällskapsdjur.

De båda hundarna som uppvisade abnormala beteenden var av raser som ofta kräver en hundkunnig person vid hantering. På SPCA's anläggning finns volontärer som kommer med jämna mellanrum och hjälper till att aktivera hundarna. Tyvärr hade inte alla den hundkunskap som skulle behövas till vissa hundar. Detta medför att det finns hundar som inte får hanteras av volontärer på grund av säkerheten. Detta gör att de hundar som kanske har störst problem med att hantera miljön och omställningen riskerar att inte får den stimulering och aktivitet de skulle behövt.

Det finns saker man kan göra för att underlätta för hundar på stall. En sak kan vara att träna hundarna, detta kan ge dem en ökad känsla av kontroll och samtidigt ger det dem stimulans och aktivitet. Att lära hunden sitt kan ha många fördelar både för hund och personal. Det kan användas inför all aktivitet och ger då hunden en uppgift att fokusera på om den lätt går upp i varv och förväntan. Till exempel kan hunden sitta innan boxdörren öppnas, sitta innan den får gå ut, sitta innan den får mat och så vidare.

En annan sak kan vara att ha musik på i stallet. Det finns studier på människor som visar att typen av musik som spelas kan ha en inverkan på förmågan att hantera stress. En studie av Wells et al. (2002b) föreslår att musiken skulle ha en liknande effekt på hundar. Man såg att under tiden som klassisk musik spelades skällde hundarna betydligt mindre och vilade betydligt mer än i andra fall. Detta kan vara ett enkelt sätt att hjälpa hundarna hantera situationen.

Hundar är väldigt sociala djur och det kan vara svårt att tillgodose detta när man har flera okända hundar. Ett alternativ till att låta dem vara lösa ihop är att gå gemensamma koppelpromenader. Detta ger dem möjlighet att utforska miljöer tillsammans utan att riskera skador. Promenaderna ger dem även en möjlighet att använda sitt väl utvecklade luktsinne och ytterligare en berikning som kan främja deras välfärd.

Det är en fördel om boxarna erbjuder en så komplex miljö som möjligt. För att uppnå detta kan man bland annat ge dem leksaker med föda i. Detta ger dem möjlighet att utföra fler beteenden och kan verka berikande för hundarna. Även en upphöjd plattform har visat sig vara bra för hundarna. I en studie av Hubrecht (1993) såg man att så många som mer än hälften av hundarna använde sin upphöjda liggplats mer än 50 % av sin vakna tid. Även hundarna i denna studie använde plattformarna frekvent. Dels bidrar den till en mer komplex inomhusmiljö och dels får hundarna mer yta att röra sig på.

Det är viktigt att försöka hitta faktorer som gör att hundar hanterar situationen på stall olika bra. Detta för att kunna identifiera de hundar som löper störst risk för sänkt välfärd. Hundar som hanterar den nya miljön på stall bra behöver kanske inte lika mycket resurser som en hund som har svårt att hantera situationen. Problemet blir att hundar som har svårigheter att hantera omställningen eventuellt börjat uppvisa oönskade beteenden och därför blir svåra att hantera. När de blir svåra att hantera får inte alla gå in till dem och chansen att de blir aktiverade minskar. Ett förslag är att man försöker identifiera faktorer som gör att hundarna hanterar situationen olika bra (exempelvis ras, ålder, bakgrund) och utefter detta göra en riskbedömning och sen sätter in extra resurser innan hunden blivit ett problem.

,

Today a large number of dogs lives in shelters. How the dog deals with the environment differs, and sometimes they have hard to cope with the environment and their welfare can be at risk. I have explored the presence of stress related behaviours among dogs in a shelter in Sweden. This was carried out by record their behaviours in their boxes in two different days. Day one was a calm day with few people in the shelter, in day two there was more activity and personal. I also explored if the dogs characters had any influence on the results. The characters I looked at was: breed, age and how long they had stayed in the shelter. The dogs were video recorded for four minutes. Minute one was neutral, during minute two a caretaker walked up to the pen and stood there for one minute, after that minute the caretaker disappeared and the dog was filmed for two more minutes. Video films were then analyzed according to an ethogram. Due to the small number of dogs studied and few observation days it was hard to draw any extended conclusions. The dogs reacted more to a stimuli a day when there was less activities in the shelter than when there was more activity. It was also found that dogs that had been on the shelter for a shorter time showed more stress related behaviours than dogs that had been there for more than three weeks. The conclusion is that the kennel environment can be stressful and may compromise the welfare of the dogs. Measures should be taken in order to make the stay easier for the individual dog so the dog cope better with the new environment.

Main title:Stress hos hundar i omplaceringsverksamhet
Authors:Neumann, Frida
Supervisor:Gunnarsson, Stefan
Examiner:Jung, Jens
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:624
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK002 Ethology and Animal Welfare - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
Keywords:hund, stress, omplacering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4818
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4818
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:04 Sep 2015 13:38
Metadata Last Modified:04 Sep 2015 13:38

Repository Staff Only: item control page