Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta kandidatarbete beskriver hur samtida stadsbyggnadsdiskussion behandlar den
ökade socioekonomiska segregationen i samhället. Avstamp görs i nyurbanismen och
hur dess ideal avser skapa social integration. Syftet är att undersöka hur samtida
stadsbyggnadsideal bemöter segregerande samhällsföreteelser och målet är således att
förstå hur och om det är möjligt att bygga nya, socialt integrerade stadsdelar.
Frågeställningarna är: Hur har modernismen påverkat samtida stadsbyggnadsideal
internationellt och i Sverige? Vilka lösningar presenterar nyurbanismen för att skapa
socialt integrerade städer? Hur kan stadsplanering och fysisk gestaltning främja social
integration och mångfald i staden? Är det möjligt att bygga socialt integrerade
stadsdelar?
Arbetet är en kritiskt granskande litteraturstudie där den hermeneutiska metodiken
tillämpas för att förstå vilka bakomliggande historiska influenser som resulterat i vår
samtida stadsbyggnadsdiskussion.
Slutsatserna visar att nyurbanismen har växt fram som en reaktion mot
modernismens funktionsseparerande och anonyma struktur. Med hjälp av fysisk
gestaltning strävar idealet mot att ta den traditionella medeltidsstaden i anspråk. Detta
tankesätt präglar också arbetet inom svenska myndigheter, kommuner och
länsstyrelser. Dock har idealet snarare visat sig resultera i segregerande stadsdelar på
grund av att den riktar sig till en homogen befolkning.
Stor del av kritiken som riktas mot modernismen handlar om dess fysiska aspekter.
Men även om det estetiska uttrycket är viktigt så är det inte arkitekturen som förenar
en stad och skapar rörelse, utan vilka människor som vandrar gatorna. Dock påverkar
utformningen rörelsen; det är viktigt att stadsdelen tillåter människorna att använda
samma offentliga rum, vilket modernismen inte alltid gör.
De flesta arkitekter och stadsplanerare är överrens om att det inte är de fysiska
aspekterna av stadsplanering som skapar social integration. Det handlar snarare om att
locka en bred målgrupp som brukar gatorna vid olika tidpunkter. Detta uppnås genom
att blanda upplåtelseformer, bostadstypologier och priser. Därför kan det också anses
orimligt att bygga helt nya, exklusiva stadsdelar då billiga bostäder skulle kräva en
subventionering. Istället är det bättre att komplettera befintlig struktur med bostäder.

This bachelor thesis describes how contemporary urban planning counter the growing
socioeconomic segregation in today’s society. The New Urbanism movement and how
it presents solutions to create social integration, is explored. The aim of this
dissertation is to examine how contemporary urban planning opposes segregating
forces, as well as to understand how and if it is possible to build new, socially
integrated cities. The main research topics are: How has the modern movement
affected international and Swedish contemporary urban ideals? Which solutions does
the New Urbanism movement present to create socially integrated cities? How can
urban planning and design create integration and diversity in the city? Is it possible to
build socially integrated cities?
This thesis is a literature study where the hermeneutic method is used to
understand the historical influences that have contributed to contemporary urban
planning.
The conclusion of the thesis is that New Urbanism is a reaction against the modern
movements function separation and segregating effects. It wants to reclaim the
traditional medieval town through urban planning, and this way of thinking influences
Swedish government and authorities as well. However, this urban ideal has proven to
contribute to segregation rather than social integration, because new city districts often
are expensive.
A great amount of the criticism presented against the modern movement concerns
design aspects. Even though the aesthetics is important, it is not the architecture that
unites cities and creates movement. What is important is who walk the streets. Despite
this, the urban design affects the activity pattern and it is important that people use the
same public spaces, which modernist architecture doesn’t always allow.
The majority of architects and urban planners agree that the urban design aspect
doesn’t create social integration. What is important is attracting a diversity of people
that can use the same public spaces at different times. This is conceived through
mixing type of ownership, house typologies and prices. Therefore it can seem
unreasonable to build new, expensive city districts since they will need to be subsidized
to offer cheap accommodations. Consequently it might be better to supplement
existing city structures with new housing.