Home About Browse Search
Svenska


Thomasdotter Myhr, Tove-Mathilda, 2015. Järvhonors rörelsemönster kring lyplatsen under lyperioden. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
635kB

Abstract

The wolverine is the world’s largest mustelids and is both a carnivore and a scavenger. In Sweden wolverines occur in the mountains and coniferous forests from the northern parts down to south-central Sweden. In the reindeer husbandry area its main food is reindeer (Rangifer tarandus) and outside the reindeer husbandry area they primarily scavenge remains from the moose hunt and wolf-killed moose. Wolverine females give birth to cubs in February or March in a den dug into a large snowdrift if the den is located in the mountain region and in the snow next to boulders if the den is located in the forest. The cubs suckle for about 10 weeks before they begin to eat meat. The female moves her cubs from the primary den, where the cubs are born, to secondary dens after a period. The cubs spend their time in the secondary den while the female is foraging and marking her territory. The aim of this study was to examine how the movement pattern of female wolverines looks like around the den during the denning period. A new method based on the use of camera stations have been proven to work for the documentation of wolverine presence in general, but also for documentation of lactating females (i.e. reproducing females). My thought with this study was that the knowledge about movement pattern of female wolverines during the denning period could be used to improve the efficiency in the use of camera stations for documentation of wolverine females in areas with poor conditions for snow tracking with focus on lactating wolverine females. The goal of this study was that the results would contribute to increased chances that camera stations are located where the wolverine female with a high probability will find and visit it based on her movement patterns when there is a suspected den site or knowledge of frequently used dens from previous years. The study is aimed at wildlife managers responsible for- and performing monitoring of wolverines. The study was conducted with position data from reproducing wolverine females equipped with GPS collars. The goal was to answer the following questions; how do the movement pattern of wolverine females look like around the den when she has cubs, especially with regard to how far from the den the females move during the denning period? Does the movement pattern of wolverine females change during the denning period? The data consisted of positions from a total of 15 wolverine females during 20 denning periods. I compiled the data and then calculated: a) the general wolverine females average distance from the den during seven time periods during the spring, b) what percentage of the denning period females spent in various distance zones, and c) both the absolute- and the average- maximum distance from the den. The results of this study revealed that the general wolverine female spend a large percentage of the denning period (67 %) within 5 kilometers from the den. The general wolverine female spends 29 % of the denning period within 50-1000 meters from the den and 20 % of the denning period within 50-500 meters from the den. Based on the results of this study, I conclude that camera stations should be placed at a maximum distance from the den of 1 000 meters.

,

Järven (Gulo Gulo) är världens största landlevande mårddjur och är både rovdjur och asätare. I Sverige förekommer järven i fjällen och barrskogsområden från nordligaste delarna av landet ner till Mellansverige. Dess huvudsakliga föda i renskötselområdet är ren (Rangifer tarandus) och utanför renskötselområdet lever de till stor del på älg i form av rester från älgjakt och vargpredation. Järvhonan föder sina ungar i februari eller mars månad i en lya som grävs ut i en stor snödriva om den ligger i fjällregionen eller i snön i anslutning till skyddande stenblock om lyan ligger i skogslandet. Ungarna diar i cirka 10 veckor innan de börjar äta kött. Primärlyan som ungarna föds i lämnas efter en period och honan flyttar dem till sekundärlyor där de spenderar sin tid medan honan födosöker och revirmarkerar. Syfte med denna studie var att studera hur järvhonan rör sig kring sin lyplats under lyperioden. En metod baserad på användning av kamerastationer har visat sig fungera för att dokumentera förekomst av järv, men även för dokumentation av lakterande järvhonor. Min tanke med detta arbete var att mönstret för hur honor rör sig under lyperioden ska kunna användas för att effektivisera användning av kamerastationer för dokumentation av järvhonor i områden med dåliga förhållanden för snöspårning, med fokus på lakterande järvhonor. Målet var att studiens resultat skulle bidra till ökade chanser att kamerastationerna sätts på en plats där järvhonan med hög sannolikhet hittar och besöker den utifrån hennes rörelsemönster när man har en misstänkt lyplats eller känner till ofta använda lyplatser från tidigare år. Studien riktar sig till vilt- och naturvården och de som är ansvariga för- och utför inventering av järv. Studien genomfördes med positionsdata från reproducerande järvhonor försedda med GPS-halsband. Med dessa data var målet att besvara följande frågeställningar; hur ser järvhonors rörelsemönster ut kring lyan när hon har ungar, framförallt med avseende på hur långt från lyplatsen honorna rör sig under lyperioden? Förändras järvhonans rörelsemönster under lyperioden? Data bestod av positioner från totalt 15 järvhonor under 20 lyperioder. Efter att data sammanställts beräknade jag: a) den genomsnittliga järvhonans medelavstånd från lyplatsen under sju datumperioder, b) hur stor andel av lyperioden hon spenderade inom olika avståndszoner, samt c) både det absoluta och genomsnittliga maxavståndet från lyan. Studiens resultat visade att den genomsnittliga järvhonan spenderar en stor andel av lyperioden (67 %) inom 5 kilometer från lyplatsen (när tiden på lyplatsen är exkluderad). Den genomsnittliga honan spenderar 29 % av lyperioden inom 50-1000 meter från lyplatsen och 20 % av lyperioden inom 50-500 meter från lyplatsen. Utifrån studiens resultat drar jag slutsatsen att kamerastationer bör placeras på ett maximalt avstånd från lyplatsen 1 000 meter för att honan med störst sannolikhet ska hitta den.

Main title:Järvhonors rörelsemönster kring lyplatsen under lyperioden
Authors:Thomasdotter Myhr, Tove-Mathilda
Supervisor:Persson, Jens
Examiner:Jung, Jens
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:618
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK002 Ethology and Animal Welfare - Bachelor's Programme 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:järv, rörelsemönster, lya, inventering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4782
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4782
Subjects:Animal husbandry
Animal physiology - Growth and development
Language:Swedish
Deposited On:28 Aug 2015 10:24
Metadata Last Modified:28 Aug 2015 10:24

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits