Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Människan är en social varelse, vars välbefinnande påverkas av kontakter i vår närmiljö. Bostadsgården och dess sociala funktioner kan därför ses som viktigt för grannskapet och skapandet av en trivsam och trygg livsmiljö för boende i flerfamiljshus.
Hur dessa funktioner har prioriterats i den bostadsnära utomhusmiljön har genom tiden sett olika ut, liksom de olika teoretiska aspekter som skulle kunna tänkas gynna den sociala miljön på bostadsgården. När staten hade specifika kvalitetsregler utskrivna i PBL, för vilka kvalitetskrav som skulle bestämma utformningen av bostadsgården, hade bostadsgården en tydligare social betydelse och ett högre värde än vad den har idag. På 80-talet skedde en decentralisering och en avreglering där dessa specifika kvalitetskrav om bostadsgården försvann, de generella statliga normerna skulle ersättas med mer lokala. Ansvaret på utformningen av bostadsgårdar lades då på kommun och byggbranschen vilket lett till en blandad kvalité av gårdarna. I en tid där förtätning är på ropet inom stadsplaneringen, har bostadsgården minskat i yta, och dess sociala värde blir inskränkt.
Det här arbetet är grundat på intervjuer, en historisk-, och en teoretisk litteraturstudie samt en fallstudie. Den historiska studien har lagt till grund för en förståelse om hur bostadsgården har utvecklats och vilka huvudfaktorer som påverkat utvecklingen av den. Den teoretiska studien går igenom olika teorier och tankar om bostadsgården och varför den är en viktig social arena och varför det ett betydande grönt stadsrum. Där ställs också olika teorier emot varandra om hur man genom utformning kan gynna den sociala kontakten på gården. Fallstudien är grundad på en bostadsgård i Malmö, där en intervju gjorts med Vi tre & trädgård som gjort ett upprustningsförslag till bostadsgården som sedan anlagts. En enkät skickades ut till de boende för att följa upp intervjuen och för att undersöka hur bostadsgården används av de boende. Uppsatsen har gått ut på att försöka skapa en större förståelse för hur bostadsgården som socialarena för boende i flerfamiljshus har sett ut då och nu, och vad som kan tänkas påverka hur boende i flerfamiljshus använder sig av sina bostadsgårdar.