Home About Browse Search
Svenska


Blomberg, Isabelle, 2015. Hur påverkar olika burmiljöer samt farmakologisk manipulation av dopaminnivåer mössens beteende i burarna?. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
729kB

Abstract

Under väldigt lång tid har fokus inom djurvälfärdsarbetet legat på att minimera negativa upplevelser för de djur vi har i vår direkta närhet. Det finns idag flera sätt att utvärdera ångestrelaterade beteenden hos möss och förekomsten av stereotypier har studerats väl. Stereotypier är beteenden som saknar funktion och som upprepas utan variation, något som troligtvis uppstår på grund av en bristfällig miljö. Ett bra liv innebär dock inte bara avsaknaden av negativa aspekter, det måste även innehålla positiva upplevelser och känslor. Som tur är har fler och fler forskare börjat studera positiva känsloyttringar och olika känslolägen hos djur.

Det här kandidatarbetet är en del av ett större projekt där man undersöker hur bakgrundskänslolägen hos möss påverkar deras agerande i olika testsituationer. I studien hölls 60 stycken möss i grupper om tre i antingen små burar, utan någon inredning, eller i större, väl inredda burar. För att ytterligare skapa skillnader mellan mössen gavs de mediciner för att påverka deras dopaminnivåer. Hälften av mössen i de små burarna gavs Haloperidol, för att sänka deras dopaminnivåer i hjärnan. Hälften av mössen i de större burarna gavs Metylfenidat, för att höja deras dopaminnivåer. Mössen testades sedan i två olika beteendetester för att se om detta hade någon effekt på deras motivation att nå en belöning.

Fokus i det här arbetet låg på att studera vad mössen gjorde i de olika burarna och hur aktiva de var. Mössens beteenden i de olika burarna jämfördes sedan med varandra, både innan och efter medicineringen startade. Innan medicineringen började tillbringade mössen i de stora burarna mest tid med att vara aktiva på burgolvet. Mössen i de små burarna tillbringade mest tid med att äta och sova. Efter medicineringen påbörjats kan man se att mössen i de stora burarna var aktiva, både på burgolvet och i taket, oavsett om de fick medicin eller inte. Den inredning som fanns var väl använd och förekomsten av stereotypier var relativt låg. Mössen som fick Haloperidol var mer inaktiva jämfört med de andra mössen i de mindre burarna. Stereotypin ”gallergnagning” observerades i de mindre burarna vid fler tillfällen än i de större. Resultaten visade tyvärr inga signifikanta skillnader mellan de olika behandlingarna. Däremot fanns där indikationer på att aktivitetsnivåerna skiljer sig mellan burarna.

För att få fram säkrare resultat hade studien troligtvis behövt pågå under en längre tid och inkluderat fler möss. Det hade varit bra att ta reda på mer om mössens liv och hur de hanterades innan det kom till laboratoriet, eftersom tidiga erfarenheter påverkar hur mössen beter sig senare i livet. Hade man observerat mössen genom att filma dem, istället för att använda sig av direktobservationer, skulle fler beteenden kunna registreras och de hade inte blivit påverkade av ens närvaro vid buren.

Det är logiskt att anta att de olika burmiljöerna samt medicineringen påverkade mössen på något sätt. Att utforska hur olika burar samt inredning påverkar bakgrundskänslotillstånd hos möss är viktigt ur en välfärdssynpunkt. Om vi vill förbättra liven för djur i vår närhet måste vi veta mer om hur de upplever sin värld. Detta görs bäst genom fortsatta studier på både vilda djur samt de djur vi ansvarar för, som till exempel sällskapsdjur, lantbruksdjur och försöksdjur.

,

To interpret how animals experience their world has proven to be a tough question to answer. Emotions are a subjective experience and animals do not have the ability to tell us what they are feeling. But luckily, emotions also have physiological and neurological expressions that we can analyze. Today most scientists acknowledge that animals have emotions and recognize that we have to do more to improve their lives in our care. For a very long time the work concerning animal welfare has been focused on avoiding negative feelings. But a good welfare is not just the lack of negativity in life; it also has to contain positive emotions. Just as in humans, animals are motivated to seek out rewards in life. Behaviours such as foraging and choosing a partner is motivated by an inner desire and rewarded with a feeling of satisfaction. In later years more scientists are choosing to focus on these positive emotions in animals to improve their welfare.

This bachelor thesis is part of a project that is examining how differences in background moods influence the animals’ response in a short term situation, where they can get access to a reward. In the project 60 female mice of the strain C57BL/6N were housed in groups of three in either barren cages or bigger, enriched cages. Half of the mice in the barren cages were given Haloperidol, to lower their dopamine levels. Half the mice in the enriched cages were given Methylphenidate, to enhance their dopamine levels. The mice were then put through two different behavioural tests.

The focus in this thesis was to investigate how the mice behaved in their home environment, carried out through direct observations of the mice in their cages. The mice in the barren cages were compared to the ones in the enriched cages, before they received the medication. During this time the enriched mice were often seen being active on the cage floor and lid, whilst the mice in the barren cages mostly slept and ate. The mice that received Haloperidol were compared to the ones that did not, in the barren cages, and the mice that received Methylphenidate to the ones that did not, in the enriched cages. The results showed no significant differences between the treatments, but the observer could see that the mice behaved differently depending on treatment. There was however indications of differences in activity level between the mice in the different treatments. It is reasonable to assume that the mice behaviour was affected by their home environment and the medication.

Examining how different housing systems affect the background mood of mice, and also their ability to handle different test situations, is important from a welfare point of view. If we want to improve animal welfare in laboratories we need to know more about how they experience their world. However, the most important thing is that the knowledge is implemented in laboratories and not just written down and put away to be forgotten.

Main title:Hur påverkar olika burmiljöer samt farmakologisk manipulation av dopaminnivåer mössens beteende i burarna?
Authors:Blomberg, Isabelle
Supervisor:Wichman, Anette
Examiner:Lindqvist, Christina
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:610
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK002 Ethology and Animal Welfare - Bachelor's Programme 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:möss, berikning, stereotypier, mus
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4757
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4757
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:21 Aug 2015 15:02
Metadata Last Modified:24 Aug 2015 11:54

Repository Staff Only: item control page