Willman, Josefin, 2015. Ersättare för kulturväxten buxbom - hur har det gått?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
2MB |
Abstract
Det här arbetet tar kort upp buxbomens historia i världen och vad som ger den sitt kulturhistoriska värde på kyrkogårdar. De två arter som säljs och växer i Sverige – Buxus sempervirens och B. microphylla – beskrivs med sina respektive bakgrunder och kvaliteter. Volutella buxi och Cylindrocladium buxicola är två svampar som utgör buxbomssjukan som angriper buxbom så allvarligt att man behöver hitta ersättare. Dessa ersättare beskrivs under Resultat med information och bilder.
Syftet med detta arbete är att hitta fullgoda ersättare till buxbom, dessa ska vara likvärdiga buxbomen och kunna användas som formklippta häckar på kyrkogårdar. För att ta reda på ersättarna har en enkät med frågor om val av ersättare, kriterier och resultat skickats ut till 32 kyrkogårdsförvaltningar i Skåne. Vid en intervju och ett studiebesök hos Malmö Kyrkogårdsförvaltningen visade landskapsingenjör Maximilian Löfgren deras provodlingar på Östra kyrkogården och de resultat de hittills fått. För att få information till bakgrunden, buxbomssjukan och de nya ersättarna har en litteraturinsamling gjorts med hjälp av böcker och artiklar från Malmö Stadsbibliotek, SLU Alnarps bibliotek, Kenneth Lorentzons privata bibliotek samt olika internetsidor.
Enkäten – som fick 21 svar – visar att många kyrkogårdar i Skåne har behövt byta ut delar av sin buxbom. Vid valet av deras ersättare var kriterierna långsamtväxande, tål hård beskärning och vintergrön viktigast. Utifrån detta har de sedan valt buxbom från egna odlingar, Lavandula, Teucrium, Taxus och Ilex som ersättare.
Malmö Kyrkogårdsförvaltningen har på Östra kyrkogården provodlat tjugo olika växter för att sedan kunna välja bland dem. De vill vara säkra på att de växter de väljer ska kunna skötas om med samma personalinsats som används i nuläget. Både Malmö Kyrkogårdsförvaltningen och resultaten från enkäten visar att de arter och sorter av Ilex som testats inte är lämpliga ersättare, vilken även framgår av Moviums Faktablad #5, 2011. De andra ovannämnda – Lavandula, Taxus och Teucrium – har däremot visat goda resultat. Även Spiraea och Fragaria ’Pink Panda’ har visat sig lämpliga och kommer användas på Malmös kyrkogårdar. Baserat på de presenterade resultaten rekommenderas olika arter av Taxus, Lavandula, Spiraea, Teucrium samt Fragaria ’Pink Panda’ som ersättare till buxbom.
Main title: | Ersättare för kulturväxten buxbom - hur har det gått? |
---|---|
Authors: | Willman, Josefin |
Supervisor: | Lorentzon, Kenneth |
Examiner: | Öxell, Cecilia |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2015 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LY001 Landscape Engineer Programme 180 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | Buxus, Taxus, Spiraea, Teucrium, Lavandula, Fragaria, Ilex, kyrkogård, ersättare |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4739 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4739 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 20 Aug 2015 15:37 |
Metadata Last Modified: | 20 Aug 2015 15:37 |
Repository Staff Only: item control page