Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner.
Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner. MRSA smittar genom direkt kontakt eller indirekt via djurhälsopersonalens händer eller en kontaminerad miljö. Förekomsten av MRSA hos hästar i Sverige är trots detta fortfarande mycket liten jämfört med andra länder.
Litteraturstudien syftar till att öka förståelsen för MRSA hos häst och hur hygienplaner rent praktiskt bör utformas. Studien syftar också till att ta reda på varför djurhälsopersonalens följsamhet för hygienrutiner ofta är dålig och vad det krävs för att den ska bli bättre. Till hjälp har sökningar efter referenser gjorts i olika databaser och information har även hämtats från böcker, rapporter och lagstiftningar.
Förutom att hästar under vård riskerar att få MRSA när det finns brister i hygienrutinerna, innebär det också en risk för djurhälsopersonal som arbetar med smittade hästar att koloniseras av bakterien. En hygienplan är grunden till att förebygga vårdrelaterade infektioner och zoonotisk spridning och har som mål att gynna en god miljö och skydda både patienter och djurhälsopersonal från olika smittämnen. I hygienplanen ska först och främst basala hygienrutiner ingå, bland annat handhygienen som är den viktigaste åtgärden i att undvika spridning av MRSA. Även specifika rutiner i form av isolering av patienter med MRSA är en annan del i hygienplanen som ska ingå och utnyttjas vid de tillfällen då det finns en misstänkt eller konstaterad smitta. Trots hygienplaner saknar djurhälsopersonal oftast tillräckligt med följsamhet för hygienrutiner och erfarenheter talar också för att det finns en rädsla för att smittas av MRSA. Följsamheten är en viktig förutsättning för att målen med hygienplanen ska kunna uppfyllas. Kontinuerlig utbildning både i form av teori och praktik, delaktighet och feedback från personal samt övervakning av hygienrutiner på hästsjukhus, är viktiga förutsättningar när det gäller att öka följsamheten för hygienrutiner. Det är också viktigt att öka medvetenheten om hur MRSA kan förebyggas och att det inte finns någon anledning till att drabbas av panik.

A gram-positive bacterium called methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), has developed the ability to be resistant to antibiotics and is a major concern in human medicine where it causes nosocomial infections. An increased use of antibiotics is one factor that makes it possible for pathogens to reduce their susceptibility to antibiotics and develop resistance, which ultimately increases mortality and morbidity in both humans and animals. The spread of resistant bacteria in hospitals around the world most likely depend due to poor infection control.
Lately, MRSA has also become a problem in animals, probably due to the close contact between humans and animals. Equine hospitals both in Sweden and other parts of the world have been able to confirm outbreaks where the same strain of MRSA has contaminated the environment, patients and staff for a long period of time, which indicates that the pathogen has a great ability to survive and spread. Horses may carry the pathogen in the nasal passage or on the skin and the bacterium does not usually cause infections, but long hospital stays and reduced immunity are factors that increase the risk. MRSA spread by direct contact or indirect contact with hands of the veterinary nursing staff or a contaminated environment. The Swedish prevalence of MRSA in horses is however still very small compared to other countries.
This literature review aims to increase an understanding of MRSA in horses and how infection control should be designed in practical terms. The study also aims to find out the reason that there is poor compliance to hygiene by veterinary nursing staff and what´s required for it to get improved. During the process of searching for references and searches were made in different databases and information was also used from books, reports and legislations.
Horses are at great risk of getting MRSA during hospital stays when there is a lack of infection controls, but the veterinary staff is also at risk of getting infected because of poor hygiene and by working in close contact with horses carrying MRSA. An infection control is the foundation for preventing nosocomial infections and zoonotic spread and aims to promote a good environment and protect both patients and the veterinary nursing staff from several of infectious agents. The plan should first and foremost include basic hygiene such as hand hygiene which is the most important measure in preventing MRSA from spreading. Specific routines such as isolation of patients with MRSA are also an important part of an infection control that should be included and used whenever an infection is suspected or confirmed. Despite these plans, there is often lack of compliance by veterinary staff and experience also suggests that there is a fear of getting infected by MRSA. Compliance is very important when it comes to fulfilling the main goals of an infection control. Continuous training both in terms of theory and practice, participation and feedback from staff, and monitoring of hygiene in equine hospitals are important prerequisites when it comes to increasing compliance. It is also important to raise awareness of how MRSA easily can be prevented and that there is no reason to panic.