Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The wild boar (Sus scrofa L.) has expanded across Europe and Sweden in the last decades. It is a generalist species which utilizes a variety of habitats, and its presence has been shown to have both positive and negative effects for people and the landscape they are in. The abundance and increase of wild boar has previously been shown to differ between counties in Sweden, but there have been few explanations as to why.
In this study, I investigated correlations between the per capita rate of change (r) among wild boar populations in Sweden and a variety of different habitats on the county level. I also investigated if fragmentation per se or in certain habitats could be associated with the wild boar’s per capita rate of change.
My results show that fragmentation/diversity per se was not correlated with wild boar r. I found a negative correlation with the amount of deciduous trees in general, including oak, human activities (hunters/km2, traffic density and population density) and most agricultural variables (except oats). The results regarding clear cuts were inconclusive and would require further investigation. My results show a positive correlation between wild boar r and percentage of most types of coniferous and mixed forests, trees 21-60 years of age and the area of oats grown. The results agree with my results of fragmentation among similar habitats, where mean area, proximity to same habitat and others were positively correlated with r.

Vildsvinet (Sus scrofa L.) har kraftigt ökat sin utbredning i Europa de senaste årtiondena. Det är en generalist som utnyttjar väldigt varierande habitat, och dess utbredning gett både positiva och negativa effekter på landskapet och för befolkningen i dessa områden. Tidigare har det visats att förekomsten och förökningen av olika vildsvinspopulationer har skiljt sig mellan olika län i Sverige, men få förklaringar till detta har getts.
I denna studie har jag undersökt korrelationer mellan den nuvarande ökningstakten per capita (r) hos vildsvinsstammar i Sverige och ett antal habitats- och mänskliga faktorer på länsnivå. Jag har också undersökt om habitatfragmentering i sig eller av specifika habitatstyper kan vara av betydelse för att beskriva vildsvinens per capita-ökningstakt. Mina resultat visar att fragmentering i sig (oberoende av habitattyp) inte har någon stark korrelation med r i min studie.
Jag hittade negativa korrelationer mellan r och andel lövträd i länen, inklusive ek, mänskliga aktiviteter (jägartäthet, trafikdensitet och populationsdensitet) samt andel av de flesta grödor som odlas (förutom havre). Resultaten angående andel och fragmentering av kalhyggen var otydliga och skulle behöva undersökas ytterligare. Jag fann också i de flesta fall en positiv korrelation mellan ökningstakten (r) och andelen barr- och blandskogar, träd med ålder 21-60 år och andelen havre som odlas av den totala länsarean. Dessa resultat överensstämmer i de flesta fall väl med resultaten av mina analyser om fragmenteringseffekter på habitatsnivå, där medelarea, närhet till områden av samma habitattyp m.fl. var positivt korrelerade med r.