Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forestry supply chains are a significant part of the Swedish economy. These supply chains are highly susceptible to storms damage. In late 2013 Sweden was hit by multiple storms. This leads to the possibility to research how supply chains react to the shocks that storms cause. The aim of this thesis is to research the costs that storms increase, the actions that are taken within the forestry supply chain, as well as possible benefactors from storms.
This thesis bases on previous work on supply chain mapping and cost theories. Three supply chains in Sweden are analyzed – Södra, SCA and Norrskog. By mapping the supply chain and analyzing what costs increase it is possible to get a general view of how supply chains react to shocks.
The findings of this thesis are that storms create a tradeoff between loss of quality and loss of efficiency for forestry companies who work with forest owners. In all three cases working with reduced efficiency was preferred over losing the quality of logs. The main cause for the loss of efficiency is increased harvesting expenses from working with storm-felled logs, increased storage costs, and slightly increased costs from hiring external forestry workers and transporters.
The main actors in dealing with effects of storms are the forestry companies. The actions that they take to reduce quality loss can be grouped in to three categories – information gathering, capacity building and negotiation. Information is continuously gathered on the storm-felled amount and species. Capacity is built up via hiring additional external forestry workers, transporters and machinery for mills. Negotiations happen with forest owners to put off contracts, with other mills in different regions on selling logs, and with the government on relaxing capacity restricting legislation.
Lastly it is concluded that no parties profit from storms. Some parties gain in terms of work stability, the industry gains certainty of being supplied with raw materials and lastly the economy gains from increased business activity.

Skogsbrukets leverantörskedjor utgör signifikanta delar av den totala ekonomin. Dessa leverantörskedjor påverkas kraftigt av förödelse, till största delen stormar. I slutet av år 2013 drabbades Sveriges skogsbruk av flertalet stormar, vilket har möjliggjort forskning på hur leverantörskedjan har reagerat på chockar likt stormar. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de kostnader som stormar orsakar, de åtgärder som skogsbrukets leverantörskedjor tvingats ta på grund av stormar, liksom eventuella positiva faktorer som uppstått efter stormarnas framfart.
Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning som har kartlagt leverantörskedjor och kostnadsteori i skogsbruket. I den här uppsatsen är tre leverantörsled analyserade från skogsbolagen Södra, SCA och Norrskog. Genom att kartlägga skogsbolagens leverantörskedjor analyserades vilken punkt av kostnadsökning som är möjlig för att ge en generell överblick om hur leverantörsledet reagerar på chocker.
Iakttagelser i den här studien visar på att stormar skapar en kompromiss mellan kvalitetsförluster och förluster av effektivitet för skogsbolagen som arbetar åt privata skogsägare. Studien visar att i alla tre undersökningsfall var förlorad effektivitet att föredra över försämrad kvalité på fällt virke. Den huvudsakliga orsaken till effektivitetsförluster var ökade skogsmaskinskostnader vid arbete med stormfällda träd, förvaringskostnader för virke och till viss del ökade kostnader för inhyrning av extern skogsbrukspersonal och transporter.
Det är skogsbolagen som huvudsakligen får ta konsekvenserna av stormarna. De främsta beslut som fattas för att reducera kvalitetsförluster kan förklaras i tre kategorier – informationsinsamling, kapacitetsbygge och förhandling. Informationsinsamling sker regelbundet av stormfällda träd av varierande arter. Kapacitetsökningen utgöras genom att hyra in extra arbetare, transporter och maskiner till sågverken. Skogsbolagen initierar förhandlingar med markägarna för att omförhandla avtal, även avtal med sågverk i olika regioner omförhandlas för virkesförsäljning. Till sist sker även förhandlingar med staten om att lösa upp strikta kapacitetslagar.
Sammanfattningsvis drar ingen aktör fördelar av stormar. Några aktörer tjänar i termer av arbetstillfällen, branschen tjänar på säkrad tillgång av virke och till viss del skapas välfärdsvinster på grund av ökad affärsverksamhet.