Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige. Resultatet visar att kalavverkning har stor påverkan på EMF. Få arter hittades på de kalavverkade ytorna, hänsynsträd verkar ha en viss betydelse där några fler arter hittades, medan flertalet arter hittades enbart i den gamla skogen. Resultaten visar att det inte räcker med hänsynsträd vid avverkning för at klara mångfalden av EMF utan att det behövs flera åtgärder.

Swedish forests have gone through large changes during the last century. By the introduction of clear- felling, forests have changed from more or less natural dynamics, through extensive management, to production monoculture forests of Norway spruce (Picea abies) or Scots pine (Pinus sylvestris). This has led to a decrease in biodiversity and many species are red-listed as they are declining and pose a risk of becoming locally and nationally extinct. Retention forestry was introduced in Swedish forestry in the early 90’s as a measure to promote variation and biodiversity in general and preventing decline of red-listed forest species. In this study the effect that clear-cutting have on EMF and the importance that retention trees may have on EMF during the first 20 years after clearcutting is evaluated. This was done by extracting DNA from soil samples taken on clear-cut areas, close to retention trees in clear- cuts and in old growth forests, in a restricted area in northern Sweden. The result clearly shows that EMF is affected by clear-cutting. Very few species was found on the youngest clear-cuts. By retention trees some more species were found, so retention trees clearly support mycelia of some species through the clear-cut phase, but several EMF species was only found in the old growth forests. Clearly this measurement needs to be more carefully evaluated before all forests have been managed this way and many species it’s meant to support are gone.