Home About Browse Search
Svenska


Sundén, Hampus, 2015. Ljud och landskapsarkitektur : om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
3MB

Abstract

Denna
studie
ämnar
att
förstå
hur
ljud
upplevs
men
också
hur
ljud
kan
tillämpas
som
gestaltningsaspekt
inom
planering
och
landskapsarkitektur.
Med
bakgrund
i
egna
erfarenheter
av
hur
ljudaspekten
behandlas
inom
utbildningen
formuleras
studiens
tes
följande:
Människan
påverkas
av
ljud,
men
denna
sinnesupplevelse
får
inte,
trots
goda
metoder
att
tillgå,
tillräckligt
med
uppmärksamhet
i
förhållande
till
visuella
aspekter
inom
landskapsarkitektur
och
planering.
Följande
är
studiens
mål
att
beskriva
hur
ljud
uppfattas
och
tolkas
i
stadslandskapet
och
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
med
syfte
att
personligen

mer
kunskap
inom
ämnet
men
framförallt
att
betona
ljud
som
gestaltningsaspekt,
att
medvetandegöra
denna
för
allmänheten,
studenter
och
yrkesutövande.
Denna
bakgrund
ligger
till
grund
för
studiens
två
frågeställningar:
• Hur
påverkas
människan
av
ljud
i
det
urbana
landskapet?
• Hur
behandlas
ljudaspekten
inom
landskapsarkitektur
och
planering
idag?
Studier
åskådliggör
att
ljudfaktorn
Inom
planering
och
landskapsarkitektur
länge
har
förknippats
med
buller
och
behandlats
som
en
negativ
planeringsaspekt.
Inom
akustisk
design
föreslås
ett
mer
offensivt
förhållande
till
ljud,
att
ljud
bör
utvärderas
utifrån
kvalitativa
aspekter.
Men
ljudmediet
är
komplext,
för
att
förstå
hur
människor
påverkas
av
ljud
utgår
denna
studie
från
forskning
inom
miljöpsykologi,
att
ljud
kan
påverka
människor
båda
negativt
och
positivt.
Men
också
forskning
som
behandlar
hur
människor
avläser
och
tolkar
ljud
i
landskapet,
med
andra
ord
hur
vi
lyssnar
-­‐
att
människan
har
en
förmåga
att
selektera
ljudinformation
beroende

lyssnarperception.
Därför
är
denna
inriktning
nödvändig,
att
planerare
och
arkitekter
inte
fokuserar

att
diagnostisera
de
goda
kvalitéerna,
istället
ligger
fokus

hur
människan
kan
skyddas
från
ljud.
I
denna
studie
förtydligas
detta
förhållningsätt
med
praktiska
exempel
av
t.ex.
ljudtillägg
och
hur
detta
kan
användas
som
designprincip.
Metoden
kan
användas
som
ljudmaskering
vilket
innebär
att
ett
ljud
kan
delvis
eller
helt
upplevas
försvinna
i
förmån
av
en
annan
ljudkälla.
Sammanfattningsvis
exemplifieras
intressanta
ljudinstallationer
som
illustrerar
väl
hur
ljud
kan
tillämpas
i
landskapet
och
genom
dessa
studier
har
jag
kommit
fram
till
följande
slutsats:
Forskning
inom
ljudets
påverkan
och
hur
människor
tolkar
ljud
finns
att
tillgå
men
kunskap
om
detta
är
undermålig
både
bland
yrkesutövande
och
studerande
landskapsarkitekter.
Därför
saknas
det
en
audiell
kultur
bland
landskapsarkitekter
och
yrkesutövande.
Som
en
följd
av
detta
behandlas
ljud
ofta
som
en
negativ
aspekt
inom
planering
och
gestaltning.
Detta
kan
även
bero

ljudmediets
komplexa
natur
och
att
det
saknas
teknik
för
att
behandla
audiella
uttryck

samma
sätt
som
visuella
uttryck.
Att
medvetandegöra
ljud
som
gestaltningsaspekt
bland
yrkesutövande
och
allmänheten
innebär
att
ljudmediet
bör
bli
mer
tillgängligt
med
fler
praktiska
förebilder
som
tillåts
att
göra
anspråk
som
intressanta
inslag
i
den
offentliga
miljön.
Denna
utveckling
kan
bidra
till
en
positiv
utveckling
av
framtidens
hållbara
städer.

,

This
study
aims
to
understand
how
sound
is
perceived
but
also
how
sound
can
be
applied
as
a
design
element
within
planning
and
landscape
architecture.
Based
on
my
own
experiences
of
how
sound
is
treated
within
my
education
as
a
landscape
architect
the
thesis
of
this
paper
is
formulated
as
follows:
People
are
affected
by
noise,
but
this
sensory
impression
may
not,
despite
good
knowledge,
get
enough
attention
in
relation
to
the
visual
aspects
of
landscape
architecture
and
planning.
The
aim
of
this
paper
is
to
describe
how
sound
is
perceived
and
interpreted
in
the
landscape
and
how
sound
can
be
implemented
in
the
landscape
with
the
purpose
to
personally
get
more
knowledge,
but
above
all,
to
emphasize
the
sound
issue
as
an
important
design
aspect.
In
other
words,
enhance
public,
occupational
and
professional
awareness
of
this
issue.
Based
on
this
background,
the
main
research
questions
are
formulated
as
follows:

Why
is
people
affected
by
sound
in
the
urban
landscape?

How
is
the
issue
with
sound
treated
within
planning
and
landscape
architecture?
Research
claims
that
sound
are
often
associated
with
noise
and
therefore
are
treated
as
a
negative
aspect
within
planning
and
landscape
architecture.
Acoustic
design
proposes
a
more
proactive
approach
towards
sound;
it
advocates
that
sound
should
be
evaluated
based
on
its
qualitative
aspects.
The
issue
of
dealing
with
sound
is
the
complex
nature
of
the
topic
that
makes
it
hard
to
fully
understand.
To
describe
how
people
are
affected
by
sounds
this
study
underline
research
of
environmental
psychology,
which
investigates
how
sounds
can
influence
people
both
negatively
and
positively.
But
it
also
addresses
research
that
examines
how
people
reads
and
interprets
sounds
in
the
landscape,
in
other
words,
how
we
listen.
Interesting,
and
worth
to
emphasise
is
that
people
have
the
ability
to
consciously
or
subconsciously
selecting
audio
data
depending
on
listening
perception.
Therefore,
a
qualitative
approach
is
necessary
because
planners
and
architects
do
not
focus
on
diagnosing
the
good
qualities;
instead
focus
lay
on
how
people
can
be
protected
from
noise.
Therefore
this
attitude
is
illustrated
with
practical
examples
of
audio
enhancement
and
how
this
can
be
used
as
a
design
principle.
This
method
can
be
used
as
a
masking
effect,
which
means
that
a
sound
can
be
partially
or
fully
experienced
or
disappear
in
favour
of
another
audio
source.
Finally
this
paper
demonstrate
interesting
sound
installations
that
illustrate
well
how
sound
can
be
implemented
in
the
landscape
and
through
these
studies
I
have
come
to
the
following
conclusion:
Research
in
how
sound
effects
and
how
people
interpret
sound
is
available,
but
knowledge
about
this
is
poor
among
both
professionals
and
students
within
landscape
architecture.
Therefore,
an
auditory
culture
is
absent
amongst
architects.
As
a
result,
sound
is
often
treated
as
a
negative
aspect
within
planning
and
design.
This
may
depend
on
the
complexity
of
audial
research
but
also
the
lack
of
technological
solutions
treating
audial
expression
in
comparison
to
visual
expression.
An
increased
awareness
of
sound
means
that
audial
expressions
should
become
more
accessible
to
the
public
with
examples
of
practical
solutions
in
the
public
space.This
may
contribute
to
a
positive
development
of
future
sustainable
cities.

Main title:Ljud och landskapsarkitektur
Subtitle:om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet
Authors:Sundén, Hampus
Supervisor:Cerwén, Gunnar
Examiner:Sarap, Tiina
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:ljudaspekt, soundscape, akustisk design, ljudinstallation, ljudmiljö, ljudtillägg
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4510
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4510
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:24 Jun 2015 14:29
Metadata Last Modified:24 Jun 2015 14:29

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits