Fallqvist, Camilla, 2015. Kommunikation och följsamhet inom djursjukvården. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
|
PDF
694kB |
Abstract
Vårt språk lär vi oss tidigt i livet men den största delen av vår kommunikation sker ickeverbalt genom kroppsspråk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och är av stor vikt i klientkontakten inom vården. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundläggande kommunikation inom vårdyrken, såväl på humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda på hur djurhälsopersonalen kan bli bättre på att kommunicera med djurägare och därigenom uppnå en högre följsamhet.
För att effektivisera kontakten mellan klienter och vårdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vårdkvalitet. I den internationella litteraturen används de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet. Begreppen har något skilda innebörder, och vissa menar att ålderdomliga termer bör bytas ut för att bättre passa in i den moderna vården. Faktorer som kan påverka följsamhet kan delas in i olika dimensioner och i en utvärdering är det viktigt att vårdpersonalen väger in dem alla för att få en rättvis bild av följsamheten.
Patientcentrerad omvårdnad är något att sträva mot både inom human- och djursjukvården. God kontakt med patienter och djurägare har visat sig öka motivationen hos klienterna samt ge en högre grad av följsamhet. Tyvärr har vårdgivare ofta ont om tid för sina klienter och trots att relationen mellan läkare och patient har förbättrats är det fortfarande många patienter inom humanvården som väljer att inte vara delaktiga i vårddiskussionen. Somliga patienter föredrar att vårdgivaren tar beslut för dem och läkare kan finna svårigheter i att engagera patienter i vårdsamtal. Vissa läkare däremot lägger större vikt vid att förmedla information än att se till att patienten faktiskt förstår informationen.
Hur väl upplevelserna av ett gemensamt vårdmöte mellan vårdgivare och vårdtagare stämmer överens kan mätas i så kallad interaktions- och informationskonkordans. När parternas uppfattningar skiljer sig åt uppstår diskordans, något som kan minskas genom att personalen ställer rätt frågor, blir bättre lyssnare och låter klienten bekräfta eller rätta information. Siffror visar att 80 procent av medicinska fel beror på brister i kommunikation, något som kan minskas genom att vårdpersonalen ser till att tala samma ”språk” som patient eller djurägare genom att lägga fackspråket åt sidan. Bristande kommunikation kan ge en mängd vårdrelaterade konsekvenser så som förlängt sjukdomsförlopp och ökade kostnader för både klient och sjukvård.
Det är upp till varje individ inom djurhälsopersonalen att se till att kunder bemöts på bästa sätt, men för att se till att personalen verkar som ett team krävs ramar att arbeta efter. När personalen är med och utformar sin egen arbetsplan ökas engagemanget och känslan av att ett koncept är genomförbart. Arbetsgivaren bör se till att alla medarbetare är utbildade i ämnet kommunikation för att försäkra sig om att djurägare och djur får bästa möjliga mottagande och vård.
We learn our language at an early age but the greatest part of our communication occurs nonverbally without reflection through body language, facial expressions and gestures. This represents about 80-95 percent of the daily communication and is of great importance in the healthcare client contact. This literature review handles the importance of aware basic communication within human as well as animal based healthcare professions. The aim of the study is to identify how animal healthcare personnel can be better at communicating with animal owners and thereby achieve a higher grade of compliance.
To increase the efficiency in the contact between clients and health professionals models like The Four Habit Approach and CRAFT have been developed, which will increase opportunities for cooperation, compliance and quality of care. In international literature the different concepts of compliance, adherence and concordance are used to describe how well a medical client follows a prescription or treatment. They have slightly different meanings, and some believe that antiquated terms should be replaced to better fit into the modern healthcare. Factors that may affect compliance can be divided into different dimensions and in an evaluation it is important that health professionals consider them all to get a fair picture of compliance.
Patient centered care is something to strive towards both in human and animal healthcare. Quality connection between patients and caregivers are proven to increase the motivation of clients and provide a higher degree of compliance. Unfortunately, caregivers often have little time for their clients and even though the relationship between doctor and patient has improved, many patients in human care still choose not to be involved in the health care debate. Some patients prefer that the caregiver make decisions for them and physicians may find difficulty in engaging patients in health care calls. Some doctors however, put more emphasis on conveying information than to ensure that the patient actually understands the information.
How well the experiences of a meeting between healthcare providers and users match can be measured in so called interaction- and information concordance. When the perceptions of the two parties differ discordance arises, which can be reduced by staff asking the right questions, becoming better listeners and allowing the client to confirm or correct the information. Numbers show that 80 percent of medical errors are due to deficiencies in communication, which can be reduced by nursing staff ensuring that they speak the same "language" as a patient or animal owner by putting the technical language aside. Lack of communication can provide a variety of health related consequences such as prolonged disease course and increased costs for both the client and the healthcare.
Each individual within the animal health staff is responsible for ensuring that customers are treated in the best way, but to guarantee that the staff acts like a team framework to work within is required. When the staff is involved in shaping their own work plan the commitment is increased as well as the feeling of the concept being feasible. The employer should ensure
that all employees are trained in the subject of communication to ensure that pet owners and pets get the best possible reception and care.
Main title: | Kommunikation och följsamhet inom djursjukvården |
---|---|
Authors: | Fallqvist, Camilla |
Supervisor: | Nilsson, Anne |
Examiner: | Nyman, Görel |
Series: | Kandidatarbete inom djursjukskötare kandidatprogram / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Djursjukskötare kandidatprogram |
Volume/Sequential designation: | 2015:1 |
Year of Publication: | 2015 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VK003 Veterinary Nursing - Bachelor's programme 180 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
Keywords: | kommunikaation, följsamhet, djurhälsopersonal, communication, compliance, animal healthcare personnel |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4464 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4464 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Veterinary science and hygiene - General aspects Animal diseases |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 15 Jun 2015 13:25 |
Metadata Last Modified: | 06 Jul 2015 11:38 |
Repository Staff Only: item control page