Wachtmeister, Lina, 2015. När jagar vargar vildsvin? : en utsikt för svenska förhållanden. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
|
PDF
1MB |
Abstract
Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige.
Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort.
Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden. I flera studier från medelhavsregionen jagas vildsvin i stor utsträckning, med frekvens i träckprov på så mycket som 70-80% beskrivet. Vildsvinen där är dock mer produktiva och kroppsmässigt mindre än deras nordligare släktingar. I östra Europa har mer moderata siffror beskrivits och här har vildsvin ofta jagats mindre än dess förväntade proportion utifrån närvaro i populationen. Av slagna vildsvin ses generellt en övervägande andel kultingar och unga djur.
Min slutsats är att svenska vargar kan tänkas anpassa sig och börja jaga det potentiella nya bytet som vildsvin kan utgöra vid överlappande hemområden. Denna predation kan dock troligen inte väntas inverka betydande på vildsvinspopulationen på grund av dess snabba förökningstakt.
The populations of wild boar (Sus scrofa) and gray wolf (Canis lupus) are both increasing in Sweden. Their home ranges have not been overlapping until recently, and data on the extent of predation by wolves on wild boar in Sweden is currently almost non-existent. As it might be of interest in the discussion of the management of the two populations, the aim of this study was to examine existing literature on wolf predation and relevant wild boar characteristics in Europe, to give some indications on possible future interactions of these two Swedish populations.
The research on prey selection involves many factors that may influence the results and the reliability of collected data often has to be regarded with caution since wild animals are hard to monitor closely. When reviewing articles in this area one has to take into account the variance between studies within methods and analyses, and therefore reaching any definite, strong conclusions is not reasonable.
The literature portrays very different diets of the wolves currently inhabiting Europe, even between areas of relatively close proximity. Wolves in Sweden mainly feed on moose, whereas the staple food in central Europe is mainly other ungulates such as roe- and red deer. Moose is very scarce in the continental fauna and hence conclusions regarding inter-species selection mainly have to be based on preference between wild boar and deer. In the Mediterranean area wild boar is a popular prey species, with frequencies of up to 70-80% in tested scat samples, although wild boar there are more productive and generally smaller than their northern relatives. Studies from Eastern Europe generally report more moderate intake of wild boar, and there boar are often selected less than the expected portion given the occurrence in the wild ungulate population. Of the hunted boar, young are consistently selected.
I concluded that there is a possibility that wolves will adapt to the potential abundance of new prey and learn to hunt wild boar. However, the effect of the predation on the wild boar population will most likely not be substantial, owing to the fast reproductive rate of the wild boar.
Main title: | När jagar vargar vildsvin? |
---|---|
Subtitle: | en utsikt för svenska förhållanden |
Authors: | Wachtmeister, Lina |
Supervisor: | Jung, Jens |
Examiner: | Tyden, Eva |
Series: | Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015) |
Volume/Sequential designation: | 2015:79 |
Year of Publication: | 2015 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
Keywords: | vildsvin, varg, jakt, predation, bytesval, wild boar, wolf, predation, prey selection |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4439 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4439 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal ecology |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 10 Jun 2015 15:11 |
Metadata Last Modified: | 10 Jun 2015 15:11 |
Repository Staff Only: item control page