Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag pågår projekt med ambitioner att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömålen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller många olika funktioner i vatten då de exempelvis skapar habitat för många arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie är genomförd på Villingsbergs skjutfält, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda på:
1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar,
2) död ved fördelad på nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner,
3) om den genomsnittliga dimensionen på död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag,
4) beståndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jämfört med riksgenomsnittet, och
5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blå målklassning och NPK+ har.
Resultatet från studien visar på en 5-9 gånger högre volym LWD i vattendrag jämfört med i kantzoner och 10-18 gånger högre antal LWD i vattendrag än i kantzoner. Däremot kunde ingen större skillnad i volym LWD urskiljas mellan strömordningarna i kantzon medan volymen LWD i vattendrag uppvisade en lite större skillnad mellan strömordning 2 och 3. Volymen LWD i kantzoner i denna studie tenderade att minska med ökande nedbrytningsklass medan för LWD i vattendrag kunde det mönstret endast ses för strömordning 2. För såväl kantzon som vattendrag var gran det dominerande trädslaget i alla nedbrytningsklasser. Den genomsnittliga volymen för en LWD var 100 % högre i kantzon än i vattendrag, för längd och diameter var motsvarande siffra drygt 95 % respektive 16 %. Granskog dominerade i kantzon vilket var drygt 21 procentenheter högre än riksgenomsnittet där tallskog var vanligast förekommande. Resultaten av genomsnittlig LWD i kantzon och vattendrag tyder på att för att naturligt skapa grov död ved i vattendrag behöver träd lämnas i kantzoner för att bli grova och gamla. Dessutom skulle åtgärder med ambitionen att öka artrikedomen och fisk i vattendragen kunna genomföras på Villingsbergs skjutfält genom att öka mängden lövträd i de grandominerade kantzonerna.

Utvärderingen av Blå målklassning och NPK+ visar att de kan vara verktyg för att öka hänsynen till vattendrag och dess närliggande miljö samt tydliggöra skogssektorns eget ansvar för vattenfrågor. Fördelarna med dessa verktyg är främst att tydliggöra viktiga strukturer och identifiera värdefulla värden i vattendrag dess närmiljö samt att utnyttja dem som nationella standardverktyg. Den subjektiva bedömningen, osäkerheten kring rumslig skala och otydliga kategorier utan motiveringar utgör verktygens svagheter. Det finns en uppenbar risk att dessa verktyg prioriteras bort då vinstmaximering och effektivisering leder till tids-, informations- och kunskapsbrist, kombinerat med svårigheten att bryta gamla vanor.

Ongoing projects today have ambitions to improve the water management in forestry in order to meet the Swedish environmental objectives and the Water Framework Directive 2000/60/EG. The history of forestry in Sweden has resulted in a reduced supply of dead wood into forest streams. Woody debris in water serves many different functions, for example to provide habitat for many species and creating a more diverse stream. This study is conducted at the Military firing range of Villingsberg, which is managed by the Swedish Fortifications Agency, and aims to determine:
1) the volume and number large woody debris (LWD) in forest streams and riparian zones as well as if the volume of LWD varies between stream order,
2) LWD distributed in decay classes in streams and riparian zones,
3) if the average dimension of LWD varies between riparian zones and streams,
4) the type of stand of the riparian zone of the Swedish Fortifications Agency compared to the national average, and
5) the strengths, opportunities, weaknesses and risks of the tools Blue targets and BIS+.
The results of the study show a 5-9 times higher volume of LWD in streams compared to riparian zones and a 10-18 times higher number of LWD in streams than in riparian zones. No major differences in volume LWD could be identified between the stream orders in riparian zones while the volume LWD in streams showed a little difference between stream order 2 and 3. The volume of LWD in the riparian zones tends to decrease with increased decay class but for LWD in streams this pattern could only be seen for stream order 2. Spruce is the dominate tree species in all decay classes for riparian zones as well as streams. The volume of an average LWD is 100 % higher in riparian zones than in streams, for length and diameter the corresponding figure is 95 % and 16 % respectively. Spruce forests dominate in the riparian zone which is about 21 percentage points higher than the national average where pine forest is most common. The results of average LWD in riparian zone and stream suggests that in order to naturally create large woody debris in streams trees in the riparian zones needs to be left to become rough and old. In addition, processes aiming at increasing species richness and fish in the streams could be implemented at the Military firing range of Villingsberg by increasing the amount of deciduous trees in the spruce-dominated riparian zones. The evaluation of Blue targets and BIS + shows that they can be tools for increasing the consideration of streams, its surrounding environment and to clarify the forest sector's own responsibility for water issues. The advantages with these tools are primarily to clarify important structures and identify valuable properties in streams and the adjacent environment and also to create purpose for streams and to use the tools as national standard tools. The subjective assessment, the uncertainty concerned spatial scale and unclear categories without justifications constitute the weaknesses of the tools. There are obviously risks that these tools are not prioritized when profit maximization and efficiency leads to lack of time, information and knowledge, combined with the difficulty of breaking old habits.