Home About Browse Search
Svenska


Mirbt, Daniela, 2015. Kammararytmi hos hund : behandling – när och med vad?. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
3MB

Abstract

Ventrikulära takyarytmier är den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar.
Ventrikulära extraslag (VES), när depolarisationen utgår från kammaren, är den mildaste formen. Flera VES på rad med en hög hjärtrytm kallas ventrikulär takykardi (VT) och kan
utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) då inget blod pumpas ut i kroppen.
Arytmier upptäcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avläsningar kan identifiera en arytmi om
den är vanligt förekommande. Allt vanligare blir användningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som läser av hjärtrytmen under ett helt dygn. AEKG är mycket användbar för att upptäcka oregelbundna arytmier. Boxer och dobermann är predisponerade raser där AEKG är särskilt användbar för att ställa diagnos i ett tidigt skede och kunna sätta in behandling vid rätt tidpunkt.
VES ger breda onormala QRS-komplex på EKG. Beroende på morfologi av QRS-komplexet kan avgöras i vilken kammare det ektopiska fokuset finns. Vid kammarflimmer sker
depolarisationerna slumpmässigt från olika ställen i kammaren och på EKG syns bara oregelbundna svängningar i baslinjen.
Behandling av kammararytmier sker med antiarytmika tillhörande klass I, II och III.
Antiarytmika verkar på olika faser av hjärtcellens jonflöde vid en aktionspotential. Klass I är natriumkanalhämmare, klass II är betablockare och klass III är kaliumkanalhämmare.
”Cardiac Arrhythmia Suppression Trial” (CAST)-studien som utfördes på människa visade att behandling med klass I kan öka dödligheten. Därefter har användningen av klass I-preparat minskat och istället ökar användningen av klass II och III.
Kroniska arytmier kan ibland behandlas effektivt med sotalol som tillhör klass III och har verkan som både kaliumkanalshämmare och betablockare. Dubbla effekter uppnås även genom kombinationsterapi, ofta med en klass I och en klass II antiarytmika.
Behandling bör sättas in med anledning av de kliniska symtomen. Utseendet på EKG ska tas med i bedömningen men inte utgöra enda motivet till behandling. Det finns endast fåtalet studier som undersökt antalet ventrikulära extraslag hos normala friska hundar.

,

Ventricular tachyarrhythmias are the most common type of rhythm disturbance in dogs.
Ventricular premature contractions (VPC), when the depolarization originates from the ventricles, are the mildest form of ventricular tachyarrhythmia. Three or more VPC in a row with a high heart-rate is called ventricular tachycardia (VT) and can develop into lifethreatening
ventricular fibrillation (VF) because no blood is pumped out into the body.
Arrhythmias are usually detected during an examination with auscultation and electrocardiography (ECG). These short three-minute ECG-recordings can identify an arrhythmia if they occur very frequently. The use of 24-hour ambulatory electrocardiography (AECG) is becoming more common. AECG is recording ECG for a whole day and is therefore very applicable for detecting irregular arrhythmias. Boxer and Doberman pinscher are predisposed breeds and AECG is used to set an early diagnosis and to start treatment at
the right time.
VPC have wide bizarre looking QRS-complexes on the ECG. Depending on morphology of the QRS-complex it can be decided in which ventricle the ectopic foci are located. During ventricular fibrillation the depolarizations occur randomly throughout the ventricular myocardium and on the ECG only irregular fluctuations in the baseline are seen.
Drugs used to treat ventricular arrhythmias are antiarrhythmic agents belonging to class I, II and III. Antiarrhythmic agents exert their effect in different phases of ion-flow in the cardiac cell during an action potential. Class I block sodium channels, class II are beta-adrenergic blockers and class III block potassium channels. The Cardiac Arrhythmia Suppression Trial (CAST) was done on humans and showed that treatment with class I antiarrhythmic drugs can increase mortality. Since then the use of class I drugs has decreased and instead the use of
class II and III drugs are increasing.
Chronic arrhythmias are sometimes effectively treated with sotalol, a class III drug with an effect as both a potassium channel blocker and as a beta-adrenergic. Dual effects can also be achieved by combination therapy, usually by combining a class I and a class II drug.
Start of treatment should be based on the clinical signs. The ECG results should be incorporated into the decision-making but not be solely relied on. Only a few studies have
been made investigating the frequency of ventricular premature contractions in healthy dogs.

Main title:Kammararytmi hos hund
Subtitle:behandling – när och med vad?
Authors:Mirbt, Daniela
Supervisor:Kvart, Clarence
Examiner:Tydén, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015)
Volume/Sequential designation:2015:36
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:arytmi, ventrikulära extraslag, ambulatorisk elektrokardiografi, antiarytmika, hund, arrhythmia, ventricular premature contractions, ambulatory electrocardiography, antiarrhythmic, dog
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4333
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4333
Subjects:Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:13 May 2015 11:40
Metadata Last Modified:13 May 2015 11:40

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits