Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Leopard (Panthera pardus) räknas som ett av de fem stora kattdjuren inom släktet Panthera, och är den art av de vilda kattdjuren som har störst geografisk spridning i världen. Med avstånd som sträcker sig från Afrika i väst och delar av Ryssland i öst, är det inte så konstigt att flera skilda underarter uppstått. Som helhet är arten leopard klassad som nära hotad av IUCN, International Union for Conservation of Nature, men flera av dess nio underarter är starkt eller akut hotade. Genom litteraturstudier och statusrapporter från IUCN ges i denna undersökning en kort sammanfattning av hur distributionen av leopardens underarter ser ut i världen, samt vad som utgör deras största hot mot en fortsatt överlevnad. Generellt sett har leoparden många egenskaper som talar för en positiv framtid. Arten har en bred variation på möjliga byten och föda, och är något av opportunister när det kommer till jakt. De kan anpassa sig till, och leva i miljöer så som skog, savann, stäpp och bergslandskap. Inte minst är deras skygga natur en fördel när det kommer till möten och nära samlevnad med människor, även om samma egenskap gör det desto svårare att studera dem. Majoriteten av gjorda studier kommer från Afrika, dock hittas de fem underarter som listas som starkt eller akut hotade av IUCN, i olika delar av Asien. Trots den ojämna fördelningen när det kommer till forskning och publicerade artiklar, står det ändå klart att det stora hotet som finns mot leoparder i världen är människan. Förlust och fragmentering av habitat lämnar isolerade subpopulationer av underarter, som blir sårbara inför en bristande genetisk variation. I takt med minskande habitat, till följd av bland annat urbanisering och uppodling av mark, reduceras även antalet vilda bytesdjur och attacker på tamboskap blir ett faktum. Konflikten mellan leoparder och människor blir här direkt märkbar, då många boskapsägare i vedergällning dödar det rovdjur de tror ligger bakom attackerna, varav leopard kan få stå till svars för både sina egna men även andra karnivorers ageranden. Än så länge anses leoparder i Afrika fortfarande existera i större mängder, dock mer fläckvis utspridda än förr. Men med en växande befolkning och mer brukning av mark är populationstrenden av leoparder på nedgående, och i Asien ser läget som sagt redan mörkt ut för några underarter. För att bevara leopard som art, samt dess underarter, krävs mer riktad forskning, inte minst när det kommer till de socioekonomiska aspekterna. En plan för samlevnad måste till för de människor som lever nära leoparder och som står i risk för att drabbas av till exempel ekonomiska förluster vid boskapsattacker, och om möjligt bör natur och potentiella habitat sparas för bevaring av leopard, men även andra djurarter.

Leopard (Panthera pardus) belongs to one of the five large cats within the genus Panthera, and it is considered to be the species of the wild cats with the widest geographical spread in the world. Covering a distance from Africa in the west to far Russia in the east, it is perhaps no wonder that several separate subspecies has arisen. As a whole, the leopard is classified as near threatened by the IUCN, the International Union for Conservation of Nature, although several of its nine subspecies are classified as endangered or even critically endangered. Through a literature review and status reports from the IUCN, this paper provides a brief summary on the distribution of the leopard subspecies in the world, and what constitutes the biggest threats for their continued survival. Generally, leopards have many characteristics that suggest a positive future. They have a broad diet, and somewhat of an opportunistic hunting behavior. They have an ability to adapt to a wide range of habitats ranging from forests, savannah, steppe and montane areas. Their shy demeanor gives them an advantage when encountering and living close by human settlements, although it is that same trait that makes it all the more hard to observe and study them. When reviewing literature, it becomes apparent that the majority of performed studies come from Africa. The five subspecies that are listed as endangered or critically endangered by the IUCN, are however found in different parts of Asia. Despite the uneven distribution when it comes to research and published articles, it is clear that the major threat against leopards is the human population. Loss of habitat and fragmentation has left small subpopulations of subspecies vulnerable, especially to a lack of genetic variation. The loss of habitat is a natural result of urbanization and cultivation of land, a fact that in itself leads to a reduction of natural prey. A lack of prey in the wild can have an increasing impact the attacks on farm animals, which make a tempting alternative to wild carnivores such as the leopards, and making the human-leopard conflict a fact. In Asia, the situation for many leopard subspecies is already looking grim. In Africa however, they are still considered to exist in a wide range, albeit now patchily distributed. But with a steadily growing human population the leopards are on a down going trend. To preserve this species, and its subspecies, more applied research is needed, especially concerning the socioeconomic aspects. A plan for the coexistence of humans in contact with and/or living in the proximity of leopards must be made, especially concerning economical losses caused by leopards attacking domesticated animals. And if possible, habitats should be protected in order to keep leopards as well as other animal species preserved.