Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begränsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och råttgift. Vilket av dessa ämnen som är farligast och hur stor risken är att en hund får i sig dem är två frågor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda på mer om hur det ligger till med etylenglykolets påstått söta smak. Syftet med studien är även att utreda om allmänhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga ämnen för våra husdjur.
Att hundar utsätts för förgiftningar är inte ovanligt och antalet försäkringsfall där hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsätts för ett giftigt ämne är det mest optimala att så tidigt som möjligt hindra giftet från att absorberas från gastrointestinalkanalen och därmed hindra att det gör någon skada. Det är inte alla gifter som har specifika antidoter som kan administreras om det initiala försöket att hindra absorption av giftet misslyckas.
Av alla de olika råttgift som finns används de antikoagulatoriska (AR) mest. En utveckling av de mer potenta andra generationens råttgift tog fart när resistensutveckling hos råttor mot de mindre potenta första generationens råttgift upptäcktes. Brodifakum är den mest toxiska av andra generationens AR och är den vanligaste orsaken till sådana förgiftningar. En AR-förgiftad hund kan utveckla livshotande koagulopati på grund av att AR stör hemostasen genom att hindra karboxylering av koagulationsfaktorer. Vanligaste symptomen som ses är depression, svaghet, bleka slemhinnor, anorexi, dyspné, hematemes, epistaxis och takykardi.
Etylenglykol (EG) är en färglös och luktfri lösning som bland annat används i kylarvätska. Den är huvudsakligen njurtoxiskt och det behövs bara en liten dos för att en hund ska dö. EG sägs allmänt ha en attraktiv och söt smak för djur trots bristande stöd inom forskningen. Det är huvudsakligen de toxiska metaboliterna, glykolsyra och slutmetaboliten oxalsyra, som bildas när EG metaboliseras som är farliga. Symptom visar sig ofta i tre stadier där första stadiet karakteriseras av centralnervösa symptom, andra stadiet av hjärt- och lungsymptom och tredje stadiet av akut, oligurisk njursvikt med associerade symptom. De flesta av symptomen i andra och tredje stadiet är orsakade av de toxiska metaboliterna.
Det finns antidoter för både AR-förgiftning och EG-förgiftning. Vitamin K (fytonadion) används för att behandla hundar med AR-förgiftning medan etanol eller 4-metylpyrazol (fomepizol) används vid behandling av EG-förgiftning.

This paper is about intoxications in dogs with limitation to poisoning caused by rat poison and ethylene glycol. Which one of these substances that are the most toxic and how likely it is for a dog to ingest them are two questions that will be examined. The claimed sweet taste of ethylene glycol will be investigated. The purpose of this study is also to investigate if the public awareness about potentially dangerous substances needs to be increased.
It is not uncommon that dogs get poisoned and the number of insurance claims has increased between 2010 and 2014. If a dog is exposed to a toxic substance the most optimal treatment is preventing the poison from being absorbed from the gastrointestinal tract as early as possible and thus preventing it from causing any damage. Not all the toxins have specific antidotes that can be administered if the initial attempt to prevent absorption of the poison fails.
Of all existing rat poisons the anticoagulant rat poisons (AR) are used the most. A development of more potent second generation rodenticides was initiated when the development of resistance in rats against the first generation rat poisons was discovered. Brodifacoum is the most toxic one of second generation AR and is also most commonly seen in such poisonings. AR prevents carboxylation of clotting factors which cause haemostasis and subsequent life threatening coagulopathy may develop. Common symptoms seen are depression, weakness, pale mucous membranes, anorexia, dyspnea, haematemesis, epistaxis and tachycardia.
Ethylene glycol (EG) is a colourless and odourless solution which is used in antifreeze. It is mainly nephrotoxic and a small dose can be lethal for dogs. EG is generally said to have an attractive and sweet taste to animals. The evidence is however inadequate. The toxic metabolites, glycolic acid and the end metabolite oxalic acid, that are formed when EG is metabolized are the ones that are most dangerous. Symptoms often occur in three stages where the first stage is characterized by symptoms of the nervous system, the second stage of cardiac and pulmonary symptoms and the third stage of acute oliguric renal failure with associated symptoms. The toxic metabolites of EG cause most of the symptoms seen in stage two and three.
There are antidotes for both intoxications. Vitamin K (phytonadione) is used to treat dogs with AR poisoning while ethanol or 4-methylpyrazole (fomepizole) is used in the treatment of EG poisoning.