Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som bytesdjur måste zebran ständigt vara på sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i världen är bergzebra, stäppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever på olika platser och de har även olika sociala strukturer. Inom flocken använder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren får svårare att anfalla dem. En del av dessa strategier är zebrornas vaktbeteende då de hjälps åt att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer. Zebrorna har också upprättat strategier där de lever tätt inpå och sambetar
med andra växtätare, t.ex. gnuer. Speciellt utsatta är zebrorna då de befinner sig runt ett vattenhål för att dricka. Vid vattenhålen lurar många predatorer och det är ett nödvändigt ont för zebrorna att ta sig dit för att dricka vatten. I denna litteraturstudie undersöks de olika
strategier som zebrorna tillämpar för att undkomma rovdjuren.
Zebrans ränder är välstuderade och många studier tyder på att de fungerar bra som kamouflage mot rovdjur. Eftersom djur har en annan uppsättning av tappar och stavar än vad
vi människor har så upplever de färger annorlunda. Det är inte bara zebror som försetts med ränder utan även rovdjur. Även rovdjuren anses ha ränder som ett sätt att kamouflera sig och undvika att bli upptäckta av bytesdjuren för att ha en större chans att få till en lyckad jakt. Det är inte bara i antipredationssyfte som zebrans ränder anses vara en fördel. Man har på senare tid gjort en hel del studier kring hur ränderna förvirrar ektoparasiter, så som hästflugor, då de ska landa på zebran för att suga blod. Det har visat sig att hästflugorna föredrar att landa på en
enfärgad yta framför en randig. En teori är att zebrorna har utvecklat ränder eftersom de har tunnare päls än de flesta andra hästdjur och att de skulle reagera väldigt negativt på en för stor blodförlust. Eftersom deras päls är tunnare kommer flugorna lättare åt att suga blod om de väl
lyckas landa på zebran. Studier gällande rändernas betydelse för temperaturreglering har gjorts och de har gett olika resultat beroende av vilken zebraart som studerats.
Zebrorna har utvecklat många olika strategier för att undkomma rovdjur och bland dessa kan ränderna vara till stor hjälp som kamouflage. De olika strukturer och levnadssätt som zebrorna tillämpar bygger på att så många som möjligt ska ha en chans att överleva och att flocken ska växa sig större. Ränderna fungerar bra som kamouflage men har även visat sig ha andra positiva effekter. Att olika zebraarter har så olika ränder kan delvis förklaras med sexuell selektion. Det har gjorts en hel del studier om både antipredation och zebrans ränder och inga hypoteser eller teorier behöver utesluta några andra.

Som bytesdjur måste zebran ständigt vara på sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i världen är bergzebra, stäppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever på olika platser och de har även olika sociala strukturer. Inom flocken
använder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren får svårare att anfalla dem. En del av dessa strategier är zebrornas vaktbeteende då de hjälps åt att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer. Zebrorna har också upprättat strategier där de lever tätt inpå och sambetar med andra växtätare, t.ex. gnuer. Speciellt utsatta är zebrorna då de befinner sig runt ett
vattenhål för att dricka. Vid vattenhålen lurar många predatorer och det är ett nödvändigt ont för zebrorna att ta sig dit för att dricka vatten. I denna litteraturstudie undersöks de olika strategier som zebrorna tillämpar för att undkomma rovdjuren.
Zebrans ränder är välstuderade och många studier tyder på att de fungerar bra som kamouflage mot rovdjur. Eftersom djur har en annan uppsättning av tappar och stavar än vad
vi människor har så upplever de färger annorlunda. Det är inte bara zebror som försetts med ränder utan även rovdjur. Även rovdjuren anses ha ränder som ett sätt att kamouflera sig och undvika att bli upptäckta av bytesdjuren för att ha en större chans att få till en lyckad jakt. Det är inte bara i antipredationssyfte som zebrans ränder anses vara en fördel. Man har på senare tid gjort en hel del studier kring hur ränderna förvirrar ektoparasiter, så som hästflugor, då de ska landa på zebran för att suga blod. Det har visat sig att hästflugorna föredrar att landa på en
enfärgad yta framför en randig. En teori är att zebrorna har utvecklat ränder eftersom de har tunnare päls än de flesta andra hästdjur och att de skulle reagera väldigt negativt på en för stor blodförlust. Eftersom deras päls är tunnare kommer flugorna lättare åt att suga blod om de väl
lyckas landa på zebran. Studier gällande rändernas betydelse för temperaturreglering har gjorts och de har gett olika resultat beroende av vilken zebraart som studerats.
Zebrorna har utvecklat många olika strategier för att undkomma rovdjur och bland dessa kan ränderna vara till stor hjälp som kamouflage. De olika strukturer och levnadssätt som zebrorna tillämpar bygger på att så många som möjligt ska ha en chans att överleva och att flocken ska växa sig större. Ränderna fungerar bra som kamouflage men har även visat sig ha andra positiva effekter. Att olika zebraarter har så olika ränder kan delvis förklaras med sexuell selektion. Det har gjorts en hel del studier om både antipredation och zebrans ränder och inga hypoteser eller teorier behöver utesluta några andra.