Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden.
Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark.
Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys. Sedan analysera faktorernas påverkan på den exploaterade åkerarealen i en regressionanalys utifrån genomsnittlig årsdata från Skånes 33 kommuner under åren 1998-2005.
De variabler som hade en signifikant påverkan på den exploaterade åkerarealen var ”hårdare” värden såsom bostadsefterfrågan, invånarantal, befolkningstäthet och invånarnas medelinkomst, medan ”mjukare” värden såsom åkermarkens värde, politisk styrning och policys kring miljö och klimat inte hade någon påverkan alls.
Resultaten av analysen tyder alltså på att de ekonomiska målen för kommunen har spelar stor roll för kommunens beslut att bebygga åkermark, och att de mer långsiktiga värderingarna som kommunen har kring miljö och hållbar utveckling är underordnad de ekonomiska målen.
Slutsatsen som kan dras är att för att åkermarken ska bevaras och exploateringen ska minska så måste skyddet av åkermarken stärkas.

During the late 1900s, the number of cities and inhabitants has increased significantly. This has led to urban sprawl, which has resulted in explotation of farm land. At the same time, interest in locally produced food and sustainable use of natural resources is very high among consumers as well as municipalities. This has led to a conflict between the municipality's choice to build on farm land to meet short-term, economic values and the choice to preserve farmland in order to take into account the long-term, ecological values.
The objective of the study was to identify the socio-economic factors that influence whether a municipality decides to build on agricultural land or not, and to examine how these factors affect the decision to build on agricultural land. Only residential building on arable land was studied.
The study was divided in two parts. First, a literature review of the costs and benefits of urban sprawl on arable land was conducted. Then the impact of the costs and benefits on the acreage of developed agricultural land was analyzed in a regression analysis based on average annual data from the Scania region’s 33 municipalities in the years 1998-2005.
The factors that had a significant impact on the municipality’s decision to build on farm land were “hard” factors like population, population density, income per capita and the housing demand, whereas softer values like the price of arable land, share of farm land and the municipality’s work with climate issues had no impact at all.
The results indicate that the municipality’s economic goals play a major role in the municipality’s decision to build on farm land. This implies that there is a need for better protection of the arable land in Sweden.