Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra?

Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Jag behandlar även ämnena ängsanläggning, skötsel, ogräs, växter samt olika gestaltningstekniker. De gestaltningstekniker jag har studerat är bland annat ängsliknande rabatter med Piet Oudolf som förebild. Dessutom har den tyska försöksodlingen ”Silbersommer” som med sin sammansättning av marktäckare, solitärer, följeslagare, sommarblommor och geofyter varit en förebild till mitt förslag på en pluggplantsäng (Schönfeld 2006).

I resultatet ligger tyngdpunkten mest på de olika gestaltningsförslagen och hur man anlägger och sköter dessa. Jag har även valt ut ett par basväxter som passar extra bra för det ändamål de ska fylla i en äng samt den ståndort jag har valt. Jag har riktat in mig på en ståndort med svagt friskt till torr mark med ett pH-värde mellan 4 och7 (måttligt surt till neutralt). De anläggningssätt jag har valt att behandla är ängsmatta, frösådd äng samt äng anlagd med pluggplantor. De olika sätten ger olika resultat och etablerar sig olika snabbt och har olika artsammansättning.

Ängen som är anlagd med pluggplantor har jag gestaltat och valt artsammansättning till själv, den innehåller både perenner, annueller samt geofyter och har en lugn färgskala. Jag har använt mig av växter som grekvädd, stor blåklocka, vit blodnäva och vit kornvallmo för att skapa detta uttryck.

Till den frösådda ängen har jag använt mig av en ängsfröblandning som Veg Tech AB har tagit fram, ängsfröblandning nr 6701 för frisk till torr jord. Jag har även tillsatt geofyter som komplement av denna ängsfröblandning. Sådd och plantering av geofyter sker på hösten, gärna i september. Ängen ska slås i slutet av sommaren och gräsklipp forslas bort för att inte ge näring. (Veg Tech AB 2009: a) Samma skötselråd gäller även för ängsmattan ”Normal äng”, från Veg Tech AB. I detta fall kommer ängen färdigetablerad på en kokosfibermatta och med ett 3-4 cm tjockt jordlager. Den är färdig att läggas ut när den levereras. (Veg Tech AB 2009: b)

Jag har valt ut sju stycken basväxterna som ska passa på min ståndort och kan utgöra en bra grund för den som vill anlägga en egen äng. Dessa plantor kompletteras då med egna val.
Campanula persicifolia - stor blåklocka, Crocus tommasinianus – snökrokus, Festuca ovina – fårsvingel, Geranium sanguineum – blodnäva , Knautia arvensis – åkervädd, Leucanthemum vulgare – prästkrage, Primula veris - gullviva

Min slutsats blev att ängar med samma växtlighet kan få olika uttryck beroende på vilket håll förhållandena på ståndorten drar, om det blir torrare gynnas vissa växter och om det går åt det friskare hållet är det en annan växtlighet som tar över. Det var svårt att hitta en balans som kan fungera i alla olika fall och för att ha ett ultimat växtval och resultat krävs en snävare ståndort.