Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mastitis in dairy cows is an emerging and challenging disease in the tropics, including India. Nation-wide reports suggest that the incidence of clinical mastitis varies from 3.94% to 23.25%, and for subclinical mastitis from 15.78% to 81.60%. In Assam, a northeastern province of India, dairy is an essential part of the mixed farming system that exists in the state, but the milk yield is far below domestic standards. In 2009-2010, International Livestock Research Institute (ILRI) and local associates started to develop a training program for local farmers in Assam, in order to enhance the informal bovine dairy sector in and around Guwahati, India. The project continued until mid-2013. This study was conducted in order to investigate the prevalence of clinical and subclinical mastitis in dairy cows based on the California Mastitis Test (CMT) and clinical examination of the udder, in trained as well as untrained farms, to see if the hygiene training had led to lower disease burden. The objective also included getting an understanding of the pathogens involved, cow factors associated with higher CMT scores and comparing trained with untrained farms regarding milk production and hygiene routines. A questionnaire survey was conducted on 73 trained and 76 untrained farms. From these, 25 trained and 25 untrained farms were chosen for additional CMT and clinical examination of the udder, on 25% of the lactating cows on the farm. Noted parameters for each cow included stage of lactation, parity number and udder hygiene. In total 178 cows were screened. Cows with a CMT score of 3 or more were considered positive and subjected to a milk test for bacterial evaluation. The results were analyzed by descriptive statistics, χ2–test and t-test. At cow level, 6.2 % suffered from clinical mastitis, while 50.6 % suffered from subclinical mastitis in at least one of the quarters (n=178). At quarter level, 1.6 % suffered from clinical mastitis, while 26.6 % suffered from subclinical mastitis (n=700). The mean CMT score among all cows was 2.08 (1-5). A near significant association existed (p=0.08) in CMT score in trained/untrained farms, indicating a lower CMT score in trained farms. The results from the bacterial analysis show that on quarter level for subclinical mastitis (n=184), coagulase-negative staphylococci (n=56) were the most common, followed by Streptococcus agalactiae (n=42), negative growth (n=42), Staphylococcus aureus (n=14), mixed growth (n=13), Streptococcus dysgalactiae (n=10) and ‘streptococci, other’ (n=7). On quarter level for clinical mastitis (n=11), S. agalactiae (n=4) and negative growth (n=4) were most common, followed by S. aureus (n=2) and coagulase-negative staphylococci (n=1). All S. aureus bacteria were tested for penicillinase production; all were negative. A near significant association (p=0.06) existed between CMT score and lactation stage, indicating a higher CMT score in later lactation stages. A near significant association (p=0.06) also existed between CMT score and parity number, indicating a general tendency against higher CMT scores for higher parity numbers. No significant association between udder hygiene and CMT score was found in this study. The average milk production in trained and untrained farms was 7.8 and 6.8 liters respectively. A two sample unpaired t-test showed that the difference is significant (p<0.01). The results show that the prevalence of clinical and subclinical mastitis is in harmony with other studies conducted in India and nearby countries. The bacterial testing saw exclusively gram-positive cultures. The significant increase in milk production and the tendency towards lower CMT score in trained farms indicate that the hygiene training has led to positive results for the dairy farmers.

Mastit hos mjölkkor är en utmanande sjukdom i Asien, inklusive Indien. Landsomfattande rapporter tyder på att incidensen av klinisk mastit varierar från 3.94% till 23.25%, och för subklinisk mastit från 15.78% till 81.60%. I Assam, en provins i nordöstra Indien, är mjölkproduktion en viktig del av det blandade jordbruket som finns i staten. Jämfört med genomsnittet i landet är dock mjölkavkastningen långt under det normala. År 2009-2010, började International Livestock Research Institute (ILRI) och lokala samarbetspartners utveckla ett träningsprogram i hygien för lokala mjölkbönder i Assam, i syfte att förbättra den inofficiella mejerisektorn i och runt Guwahati. Projektet fortsatte fram tills mitten av 2013. En studie genomfördes för att undersöka prevalensen av klinisk och subklinisk mastit hos mjölkkor baserat på California Mastitis Test (CMT) och klinisk undersökning av juvret, i tränade samt otränade gårdar, för att undersöka om hygienutbildningen lett till lägre sjukdomsbörda. Målet omfattar även att kartlägga de patogener som är involverade, faktorer som är förknippade med högre CMT-poäng och att jämföra tränade med otränade gårdar avseende mjölkproduktion och hygienrutiner. En enkätundersökning genomfördes på 73 tränade och 76 otränade gårdar. Utifrån dessa valdes 25 tränade och 25 otränade gårdar för ytterligare bedömning med CMT och klinisk undersökning av juvret, på 25% av de lakterande korna på gården. Laktationsstadium, paritetsnummer och juverhygien noterades för varje undersökt ko. Sammanlagt undersöktes 178 kor. Kor med CMT-poäng på 3 eller mer ansågs positiva och utsattes för mjölkprovstagning för bakteriell analys. Resultaten analyserades med deskriptiv statistik, χ2–test och t-test. Av alla kor led 6.2% av klinisk mastit och 50.6% av subklinisk mastit, i åtminstone en av juverfjärdedelarna (n=178). Av alla juverfjärdedelar var 1.6% påverkade av klinisk mastit, medan 26.6% var påverkade av subklinisk mastit (n=700). Medelvärdet för CMT bland alla kor var 2.08 (1-5). Ett nära signifikant samband fanns (p=0,08) mellan CMT-poäng och tränade/otränade gårdar; vilket indikerar lägre CMT-poäng i tränade gårdar. Resultaten från den bakteriella analysen visar att på juverfjärdedelsnivå för subklinisk mastit (n=184), var koagulas-negativa stafylokocker (n=56) vanligast förekommande, följt av Streptococcus agalactiae (n=42), negativ växt (n=42), Staphylococcus aureus (n=14), blandflora (n=13), Streptococcus dysgalactiae (n=10) och ‘streptokocker, övriga’ (n=7). På juverfjärdedelsnivå för klinisk mastit (n=11), var S. agalactiae (n=4) och negativ växt (n=4) vanligast förekommande, följt av S. aureus (n=2) och koagulas-negativa stafylokocker (n=1). Alla S. aureus testades för penicillinasproduktion; alla var negativa. Ett nära signifikant samband (p=0,06) fanns mellan CMT-poäng och laktationsstadium, vilket pekar på en högre CMT-poäng i senare laktationsstadier. Ett nära signifikant samband (p=0,06) fanns också mellan CMT-poäng och paritetsnummer, vilket pekar på en tendens mot högre CMT-poäng hos kor som kalvat fler gånger. Inget signifikant samband mellan juverhygien och CMT-poäng påvisades i denna studie. Den genomsnittliga mjölkproduktionen på tränade och otränade gårdar var 7,8 respektive 6,8 liter. Ett oparat t-test visade att skillnaden är signifikant (p<0,01), vilket indikerar att utbildningen har lett till en verklig ökning i mjölkproduktion. Resultaten visar att förekomsten av klinisk och subklinisk mastit är i överensstämmelse med andra studier som genomförts i Indien och i närliggande länder. I denna studie hittades enbart grampositiva bakterier. Den signifikanta ökningen i mjölkproduktion och tendensen mot lägre CMT-poäng i tränade gårdar indikerar att hygienutbildning har lett till positiva resultat för mjölkbönderna.