Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Outdoor housing of horses’ best fulfils the horses’ need for physical activity and it is an alternative to the more cost and energy demanding indoor housing in stables. Furthermore, if outdoor housed horses have access to shelter they can generally cope well with adverse
weather conditions such as high or low ambient temperature, heavy rain or strong winds.
In this study, the daytime shelter-seeking behaviour of three groups of horses housed outdoors was studied during the summer. The aim was to evaluate whether shelter use is related to weather variables (e.g., ambient temperature and wind speed) and insect harassment.
The shelter-seeking behaviour was studied for three different groups of horses: Group 1) eight individually housed horses in paddocks that had access to three different shelter types (C: closed on three sides with roof, R: open on three sides with roof, W: closed on three sides without roof), Group 2) 25 group housed mares with foals on pasture with access to shelters
C, and Group 3) ten mares without foals on pasture without access to shelter. Each group was studied for eight days. Behaviour, including shelter use and insect defensive behaviour (e.g., tail swish, shake head) were recorded every five minutes from 09:00-16:00 (Group 1) or once
every hour from 10:00 to 15:00 (Group 2 and 3). Respiration rate and rectal- and skin temperature were measured three times per day in group 1 and two video cameras were
installed to monitor shelter use at night (Group 1). Climatic conditions were measured at regular intervals of ten minutes and insect activity was monitored by catching flying insects on sticky paper traps.
Seven of the eight horses in Group 1 used at least one shelter once; one horse never used any shelter neither during day nor night. The longest duration one horse was observed inside shelters was 546 minutes in total during two days at daytime; the lowest 15 minutes. The longest use of shelter during night was 405 minutes, whereas the lowest was 1 minute. Most of the horses favoured shelter R over shelter C, which in turn was favoured over shelter W. It
was significantly warmer in shelters C and R than outside during daytime but not during night. There were no significant differences in the number of insects caught inside the shelters and outside, neither during day nor night. The most frequently performed insect defensive
behaviour (IDB) was tail swishing, accounting for 63% of the observed IDB. The IDB performed outside the shelters was significantly higher than inside the shelters with roof, and there were also significant more IDB recorded in shelter C than in shelter R. The rectal and skin temperature and respiration rate did not differ between horses that had uses shelters before measurement and those that did not.
In Group 2, the shelters were used during four of the eight days. The highest usage recorded was 40.0% (ten mares) and as its lowest 10.7% (less than three mares). The remaining horses that could not fit inside the shelters stood gathered nearby during sunny, warm days with high shelter usage. During sunny days, tail swishing averaged 59.3 /min for Group 2 and 50.0/min for Group 3, whereas during cloudy days, it was 44.7/min, and 40.9/min, respectively.
Generally, the more tail swishing was performed in groups 2 and 3, the less time the horses spent on grazing and vice versa.
In conclusion, horses may benefit from having access to shelter during warm and sunny days as they seem to be less harassed by insects, reflected in lower IDB when using shelters. We can also conclude that the horses preferred a shelter that had a roof, and thus provides shade.
There is still a need for further research on the subject of shelter seeking behaviour during warm weather conditions to better understand how shelter affects both the behavioural and physiological responses.

Att hålla hästar i utomhus uppfyller bäst deras behov av fysisk aktivitet och dessutom är det ett alternativ mot det mer kostnads- och energikrävande uppstallningssystemet. Om hästar hålls i utedrift med tillgång till skydd så kan de generellt klara sig bra mot ogynnsamma väderförhållanden såsom hög eller låg omgivningstemperatur, kraftigt regn eller starka vindar.
I den här studien studerades hästarnas skyddssökande beteende i tre olika grupper som alla hölls i utedrift under sommaren. Syftet med studien var att utvärdera om skyddsanvändningen hos hästar kan relateras till vädervariabler (t.ex. omgivningstemperatur och vindhastighet) och insektstryck.
Skyddssökande beteende studerades hos tre olika grupper av hästar: Grupp 1) åtta individuellt hållna hästar i paddocks som hade tillgång till tre olika typer av skydd (C: tre väggar med tak, R: öppna sidor med tak, W: tre väggar utan tak), Grupp 2) 25 grupphållna ston med föl på bete som hade tillgång till två större skydd, och Grupp 3) tio ston utan föl på bete som inte hade tillgång till skydd. Beteende, inklusive skyddsanvändning och insektsförsvarsbeteende
beteenden (t.ex. svansviftning, huvudskakning), noterades antingen var femte minut från 09:00-16:00 (Grupp 1) eller en gång i timmen från 10:00-15:00 (Grupp 2 och 3).
Andningsfrekvensen och rektal- samt hudtemperaturen mättes tre gånger per dag hos Grupp 1 och två videokameror installerades för att kunna övervaka skyddsanvändningen under natten (Grupp 1). Mikroklimatet mättes under regelbundna intervaller av tio minuter och
insektsaktiviteten övervakades genom att fånga insekter på klibbiga insektspapper.
Sju av de åtta hästarna använde minst ett av skydden en gång; en häst använde aldrig något skydd, varken under dagen eller på natten. Den högsta användningen av skydd som uppmättes var 546 minuter under två dagar under dagtid; den lägsta var 15 minuter. Den högsta användningen av skydd under natten var 405 minuter, medans den lägsta var 1 minut. De flesta av hästarna favoriserade skydd R över skydd C, som i sin tur var favoriserat över skydd W. Det var signifikant varmare i skydd C och R under dagtid men inte under natten. Det fanns inga signifikanta skillnader i mängden fångade insekter inuti skydden och utanför, varken
under dagen eller på natten. Det mest vanligaste insektsförsvarsbeteendet (IDB) var svansviftande, som stod för 63% av det observerade IDB. Det IDB som utfördes utanför
skydden var signifikant fler än inuti skydden med tak, och det var signifikant mer IDB uppmätt i skydd C än i skydd R. Hudtemperaturen ökade oftast från morgonen till
eftermiddagen men det var ingen skillnad om hästarna använt skyddet före mätningarna av kroppstemperatur (varken hud- eller rektaltemperatur)än när de inte använt skyddet före
mätningarna.
Skydden användes av Grupp 2under fyra av de åtta dagarna. Den högsta användningen som uppmättes var 40.0% (tio ston) och var som lägst på 10.7% (mindre än tre ston). De
resterande hästarna som inte fick plats i skydden stod samlade i närheten under soliga, varma dagar med hög skyddsanvändning. Under soliga dagar var medel för svansviftning 59.3 viftningar/min för Grupp 2 och 50.0/min för Grupp 3, medans det under molniga dagar var 44.7/min respektive 40.9/min. Generellt för båda grupperna var att ju mer IDB som utfördes, desto mindre tid spenderades till att beta och vice versa.
Slutsatserna är att hästar kan må bättre av att ha tillgång till skydd under varma och soliga dagar eftersom de verkar bli mindre utsatta av insekter, vilket återspeglas i mindre IDB när de använder skydden. Vi kan också konstatera att hästarna föredrog ett skydd som hade ett tak, och på så sätt ger skugga. Det finns fortfarande ett behov av ytterligare forskning i ämnet om skyddssökande beteende under varma väderförhållanden för att bättre förstå hur skydd påverkar både den beteendemässiga och fysiologiska responsen.