Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det svenska A-D härdighetssystemet för perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners härdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska härdighetssystemet för perenner samt inledande förslag på vidareutveckling av systemet med hjälp av underkategorier. Eklunds examensarbete har legat till grund för detta examensarbete som är ett försök att ta vid där hon slutade.
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det svenska härdighetssystemet för perenner kan förbättras. En förbättring av härdighetssystemet skulle medföra att förutsättningarna förbättras för att både professionella och privatpersoner ska kunna välja rätt perenn till rätt plats. Målet är att med hjälp av underkategorier förtydliga de krav olika perenner har för att övervintra. Detta skulle bidra till en ökad spridning av systemet både hos yrkesverksamma inom trädgårdsbranschen och hos privatpersoner med trädgårdsintresse.
Resultatet har tagits fram genom litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Litteraturstudien visar att de härdighetsfaktorer som påverkar perenner är många och mycket komplexa. De är svåra att separera från varandra samt rangordna sinsemellan. Det har dock framkommit att dränering vintertid är en av de mest avgörande faktorerna för en perenns förmåga att övervintra. Därför ligger perennens behov av dränering till grund för utformandet av underkategorier till det befintliga härdighetssystemet för perenner.
De kvalitativa intervjuerna har visat att erfarenhetsbaserad kunskap prioriteras över härdighetsmärkningen en perenn innehar vid val av perenner. Användandet av det befintliga härdighetssystemet är mycket begränsat hos personer med lång erfarenhet inom branschen. Detta kan ställas i kontrast till nybörjare och privata trädgårdsägares brist på sagda erfarenhet för att avgöra perenners härdighet. För dem är ett system som ger riktlinjer en av godo.
Intervjuerna visar även att det finns fler härdighetsfaktorer samt sekundära faktorer som påverkar perenners förmåga att utvecklas och som är önskvärda att ta upp i eventuella underkategorier. Trots att dränering vintertid är en viktig faktor finns en önskan att skapa underkategorier som tar hänsyn till övriga faktorer. Exempelvis kan dessa vara mer anpassade till specifika växtmiljöer.
Det finns även ett behov av att bearbeta de befintliga A-D kategorierna i härdighetssystemet. Mycket handlar om att förtydliga ett flertal begrepp, t.ex. väldränerat, fuktigt och skyddat men även att avgöra vilka lägen som anses som "hela Sverige", "stora delar av Sverige" samt "landets mest gynnsamma delar".
Det är även viktigt att minnas att härdighetssystemet aldrig kommer att skapa den slutgiltiga lösningen på härdighetsproblematiken. Detta pga. att både klimat och soriment kommer att förändras. Därför måste även härdighetssystemet vara föränderligt.

Even though the Swedish hardiness system for herbaceous perennials was developed many years ago, the use is not as widespread as one would have hoped. The hardiness system was originally developed by Swedish perennial growers and then enhanced from three to four categories, A-D. In 2012 Fredrika Eklund did her bachelor thesis by doing a review of the Swedish hardiness system for herbaceous perennials and suggestions of modifications to improve it by adding subcategories. My own thesis is an attempt to pick up where she left off. The meaning of this thesis is to find ways to improve the Swedish hardiness system for herbaceous perennials. An improvement would make it easier for both professionals and garden owners to choose the right perennial at the right place. The goal is to clarify what needs perennials have to be able to endure the harsh winter climate by adding subcategories to the hardiness system. This would mean that the hardiness system would more easily be adapted by professionals and others. The results of this thesis has been reached through literature and semi-structured qualitative interviews. The results shows that there are many variables that effects hardiness of herbaceous perennials and that they are hard to separate from each other or rank. But the results do show that winter drainage is one of the most crucial. This is reflected by the proposed subcategories. The semi-structured qualitative interviews shows that experiential knowledge is by far used more often than the hardiness categories when it comes to choosing perennials. The use of the hardiness system is very limited when it comes to people with long experience. But for people that does not yet have that long experience, the hardiness system is a good way to get guidelines when determining perennials hardiness. The interviews also shows that there are more things that affect the hardiness of herbaceous perennials, and their ability to develop as good as possible, that is desirable to include in the subcategories although the winter drainage is very important. One possibility is to developed subcategories by dividing them by habitats. There is also a need to process the existing A-D hardiness categories. Concepts as drainage, moisture and shelter needs to be clarified. The meaning of "the whole country", "big parts of the country" and "the most favorable parts of the country" also needs to be clarified. Maybe the most important thing of all is to remember that the Swedish hardiness system for herbaceous perennials never can be ultimate and everlasting. Due to changes in the climate and the perennial market, the hardiness system must be dynamic and follow the changes.