Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Runt 70 % av skogsföryngringen i Sverige utförs genom plantering efter maskinell markberedning. På de flesta marker uppnås tillräckligt antal godkända planteringspunkter men vid riklig förekomst av block som hindrar eller stör markberedningsaggregatet blir det problem. En annan komplikation i samband med markberedning på blockrik mark är att där till följd av tidigare brukningshistorik och ålder ofta finns rikligt med död ved i form av lågor. Vid markberedning ska hänsyn tas till att dessa inte skadas, eftersom död ved är viktig för den biologiska mångfalden.
Huvudsyftet med denna studie var att jämföra resultatet av markberedning med grävmaskin respektive harv på blockrik mark, vad gäller planteringspunkter och skador på lågor. Även användbara planteringspunkter innan utförd markberedning samt skador på lågor orsakade av maskiner i samband med avverkningen studerades.
Studien utfördes med fältförsök på två blockrika trakter i Ljusdals kommun. Totalt ingick åtta upprepningar med försöksytor, som markbereddes med grävmaskin på ena halvan och med harv på den andra.
Resultatet visade att grävmaskinen åstadkom signifikant fler godkända planteringspunkter och skadade en signifikant lägre andel lågor jämfört med harven. Grävmaskinen åstadkom i genomsnitt 2028 godkända planteringspunkter per ha och skadade 8,0 % av lågorna, att jämföra med harven som i genomsnitt åstadkom 1069 godkända planteringspunkter per ha och skadade 34,6 % av lågorna. Grävmaskinen åstadkom även en högre andel optimala planteringspunkter än harven. Resultatet visade också att antalet användbara planteringspunkter innan utförd markberedning var tillräckligt för att uppnå det antal planteringspunkter som önskades efter markberedning. Av de lågor som fanns på försökslokalerna var det fler som skadats i samband med avverkningen än på grund av markberedningen. Att avstå från markberedning skulle alltså bara delvis förhindra skador på död ved i samband med avverkning och föryngringsåtgärder.
Resultatet talar för att på blockrik mark öka andelen markberedning med grävmaskin. Jag finner det därför motiverat att gå vidare och göra en fördjupad analys där de ökade kostnaderna för markberedning med grävmaskin ställs i relation till det förväntade nuvärdet av de volym- och kvalitetsförbättringar som en bättre markberedning kan förväntas ge.
Den goda tillgången på användbara planteringspunkter innan utförd markberedning gör att plantering utan markberedning kan ses som ett möjligt föryngringsalternativ på blockrik mark, åtminstone om skogsägaren inte har tillgång till markberedningsteknik som ger planteringspunkter av hög kvalitet.

Around 70 % of the forest regeneration in Sweden is carried out by planting after mechanical soil scarification. On most land a sufficient number of approved planting spots are achieved, but with high abundance of boulders that interfere the soil scarification device there will be a problem. Another complication associated with soil scarification on bouldery land is that coarse woody debris often is abundant as a result of past forest management history and age. Consideration must be given to the coarse woody debris so that it is not damaged during the soil scarification, because dead wood is important for the biodiversity.
The main purpose of this study was to compare the result after soil scarification with excavator and disc trencher on bouldery land, in terms of planting spots and damages to coarse woody debris. Also usable planting spots before performed soil scarification and damages to coarse woody debris caused by forest machines in connection with the final felling were studied.
The study was performed as a field experiment in two stands with high abundance of boulders in the municipality of Ljusdal. A total of eight replicas of experimental areas were included. Soil scarification was carried out using excavator on one half of each experimental area and disc trencher on the other.
The result showed that the excavator produced significantly more approved planting spots and damaged a significantly lower proportion of coarse woody debris compared with the disc trencher. The excavator produced on average 2028 approved planting spots per ha and damaged 8.0 % of the coarse woody debris, in comparison with the disc trencher that produced on average 1069 planting spots per ha and damaged 34.6 % of the coarse woody debris. The excavator also produced a higher proportion of optimal planting spots than the disc trencher. The result also showed that the number of usable planting spots before performed soil scarification was sufficient to achieve the number of planting spots that was desired after soil scarification. The coarse woody debris that was on the experimental sites was more damaged in connection with the final felling than in connection with the soil scarification. To refrain from soil scarification would therefore only partly prevent damages to the dead wood in connection with final felling and regeneration activities.
The result speaks for an increase in the proportion of soil scarification with excavator on bouldery land. I therefore find it motivated to go ahead and do a deeper analysis in which the increased costs of soil scarification with excavator is placed in relation to the expected present value of the volume and quality improvements as a better soil scarification can be expected to provide.
Planting without soil scarification can be seen as a possible regeneration option on the bouldery land due to the good supply of usable planting spots before performed soil scarification, at least if the forest owner does not have access to soil scarification technology that provides planting spots of high quality.