Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ticks and the diseases they transmit are of major importance throughout the world. In Uganda, cattle are the most important livestock from an economic point of view. Livestock keepers fear bi-directional transmission of tick-borne pathogens between their livestock and wild animals. This cross-sectional study was conducted to establish and compare the sero-prevalence of the tick-borne pathogen Babesia bigemina among randomly selected Ankole Long-horned cattle and European crossbred cattle on 30 farms in Kiruhura district, in two sub-counties near Lake Mburo National Park in South-western Uganda. Half of the farms were situated in close proximity to the park and thereby housed cattle with more frequent wildlife-livestock interface (Sanga), whereas the other half had less frequent contact (Kikatsi). The sero-prevalence was established by detection of Babesia antibodies using a commercial Indirect Enzyme Linked Immunosorbent Assay (ELISA), Svanova Biotech AB, Uppsala Sweden. Blood smears from the same animals were also examined by microscopy. A structured questionnaire was applied to all participants with related questions to this study and ticks were collected for tick-burden estimation and tick species identification. A total of 130 animals were sampled, 63 in Sanga and 67 in Kikatsi, respectively. Only one animal was detected as positive by microscopy. The overall sero-prevalence was 26.9 ± 7.63 % and comparison showed a significant difference (P < 0.05) between the sub-counties of Sanga (44 ± 12.26 %) and Kikatsi (10 ± 7.18 %). This indicated that the wildlife-livestock interface may have a role in the epidemiology of B. bigemina, even if previous studies suggest the opposite. Confounders, such as management system, breed of the animal or tick burden did not show a significant difference when comparing the sero-prevalence of B. bigemina to the two sub-counties Sanga and Kikatsi. The different results from the present and a previous studies and also that confounders did not affect the sero-prevalence implies that more studies needed.

Fästingar och sjukdomarna som de bär på finns över hela världen och utgör ett stort problem fram för allt i tropiska och subtropiska områden. Ur en ekonomisk synvinkel är nötkreatur det viktigaste boskapet i Uganda. Det oroar djurägare att vilda djur kan agera som reservoarer för fästingburna sjukdomar och därmed smitta deras djur. Denna tvärsnittsstudie genomfördes på 30 gårdar i Kiruhura distriktet i sydvästra Uganda. Syften var att fastställa seroprevalensen av den fästingburna parasiten Babesia bigemina hos slumpmässigt valda europeiska korsningar (Holstein Friesian * Ankole boskap) och den lokala Ankole boskapen. Hälften av gårdarna var lokaliserade i Sanga nära Lake Mburo National Park och djuren från dessa hade därmed mer frekvent kontakt med vilda djur än den andra halvan från Kikatsi. Seroprevalensen etablerades genom att påvisa Babesia antikroppar med hjälp av ett indirekt serologiskt ELISA test. Alla blodprover undersöktes även med mikroskopi. Alla medverkande i studien svarade på ett frågeformulär anknutet till studien. Fästingar plockades för uppskattning av fästingbördan samt artbestämdes. Totalt provtogs 130 nötkreatur, 63 i Sanga och 67 i Kikatsi. Endast ett djur påvisades som positivt med mikroskopi. Den totala seroprevalensen var 26.9 ± 7.63 % och vid en jämförelse visade det sig att det förelåg en signifikant skillnad (P < 0.05) mellan Sanga och Kikatsi, där fler av de som testade positivt provtogs i Sanga. Detta indikerar, till skillnad från tidigare studier, att frekvent kontakt mellan tamboskap och vilda djur kan spela en viktig roll i B. bigeminas epidemiologi. Andra påverkande faktorer såsom djurhållningssystem, ras eller fästingbördan visade ingen signifikant skillnad när dessa jämfördes mot seroprevalensen. De olika resultaten från denna och tidigare studie samt att andra påverkande faktorer ej påverkade seroprevalensen antyder att fler studier behövs.