Lundberg, Zandra, 2014. Peritonitis in horses : a retrospective study of 69 cases admitted to a university hospital during a ten year period. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
|
PDF
630kB |
Abstract
Peritonitis is a potentially life-threatening disease in horses. With no published work from Sweden, the objective of the study was to describe the occurrence and demographics of horses with peritonitis and to evaluate the outcome of treatment in terms of short-term survival during a ten-year period in a large clinic in Sweden.
Data were examined in a retrospective manner in 69 horses diagnosed with and treated for peritonitis at Universitetsdjursjukhuset (UDS) in Uppsala between 2002-2012. Demographic data examined included age, breed, gender, history, duration of illness before arriving at UDS, reason for seeking veterinary care, initial clinical findings (general state of health, heart rate, respiratory rate, mucous membrane appearance, rectal temperature, abdominal sounds, rectal examination, nasogastric tube results), abdominocentesis results (abdominal fluid analysis including visual inspection, leukocytes and protein, cytology, bacterial culture and sensitivity pattern), complete blood count (CBC), Serum amyloid-A (SAA) upon presentation and a follow up, plasma fibrinogen, plasma protein and albumin, treatments, length of hospitalisation and outcome.
All medical records with the diagnosis of peritonitis were extracted from the medical records system Trofast. All records with any other diagnosis code referring to trauma such as rectal tear or ruptured uterus, recent abdominal surgery, external trauma or rupture in the gastrointestinal tract were excluded. To be included in the study, the peritoneal fluid should contain more than 20.000 cells/μL, have a peritoneal protein value of >30 g/L; or have a significantly changed peritoneal fluid sample (orange with increased turbidity or worse) in cases where no data on cells or protein were available.
The horses were divided into two groups; one where the peritonitis was deemed to have an idiopathic aetiology (primary peritonitis) and the other group where the peritonitis had a possible aetiology such as intestinal parasites, impaction etc. (secondary peritonitis). Of the 69 horses in total that matched the criteria for inclusion, 59 survived to be discharged (86%). Of the primary cases, three out of 21 were euthanized (14%) and of the other 48 horses with anticipated secondary peritonitis, seven were euthanized (15%). There was no significant difference between the two groups regarding short-term survival.
There were significant differences in clinical parameters between the survivors and non-survivors. Non-survivors presented with pyrexia (p<0.0085) and depression before coming to the clinic more often than survivors (p<0.0050), they had higher heart rates (p<0.0001), more often gastric reflux (p<0.0007), presented with a higher degree of altered abdominocentesis results when visually examined (p<0.0001) and more often presented with normal neutrophil morphology (p=0.0004) when analysing the complete blood count. Surprisingly, there were two clinical parameters positively associated with survival. Survivors were more prone to display colic before arriving at the clinic (p=0.0013) and depression upon presentation at the clinic (p=0.0171) than non-survivors.
Peritonit, även kallad bukhinneinflammation, är en potentiellt livshotande sjukdom som drabbar hästar. Då ingen studie är utförd under svenska förhållanden vad gäller denna sjukdom var målet med studien att beskriva förekomst och demografiska förhållanden hos hästar med peritonit under en tioårsperiod på ett stort hästdjursjukhus i Sverige. Vi ville även utvärdera utfallet av behandlingen gällande korttidsöverlevnad, dvs. att de skrevs ut från kliniken.
Data undersöktes retrospektivt från 69 hästar som diagnosticerats med och behandlats för peritonit på Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Uppsala mellan 2002-2012. Data som undersöktes inkluderade ålder, ras, kön, sjukdomsduration, anamnes, initiala kliniska fynd (allmäntillstånd, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, slemhinneutseende, temperatur, ljud från buken, rektalundersökning och näs-svalg-sondning), bukpunktat (bukvätskeanalys inkluderade okulär bedömning, leukocyt- och proteinmängd, cytologi, bakterieodling och resistensbestämning av bakterier), hematologi, Serum amyloid-A (SAA) vid ankomst och vid uppföljning, plasma-fibrinogennivåer, plasmaprotein- och albuminnivåer, behandlingar, längd på sjukhusvistelse och utfall.
Alla journaler med diagnosen peritonit valdes ut ur journalsystemet Trofast. Alla journaler som även hade en diagnoskod som hänvisade till trauma såsom rupturerad uterus, nyligen utförd bukkirurgi, externt trauma eller ruptur i magtarmsystemet exkluderades. För att inkluderas i studien skulle peritonealvätskan innehålla mer än 20.000 celler/μL, ha ett proteinvärde >30 g/L eller ha ett signifikant förändrat peritonealvätskeprov (orange med ökad turbiditet eller värre) i de fall där det inte fanns någon data om celler eller protein.
Hästarna delades in i två grupper; en där peritoniten ansågs ha en idiopatisk etiologi (primär peritonit) och en annan grupp där det fanns en möjlig etiologi såsom invärtes parasiter, förstoppning etc. (sekundär peritonit). Av de 69 inkluderade hästarna överlevde 59 stycken (86%) för att bli utskrivna från kliniken. Av de som hade primär peritonit avlivades tre av 21 (14%) och av de 48 som hade sekundär peritonit avlivades sju stycken (15%). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna vad gäller korttidsöverlevnad.
Det fanns signifikanta skillnader i de kliniska parametrarna mellan de som överlevde och de som avlivades. De som avlivades uppvisade oftare feber (p<0.0085) och nedsatt allmäntillstånd i anamnesen (p<0.0005) än de som överlevde, de hade högre hjärtfrekvens (p<0.0001), oftare magsäcksöverfyllnad (p<0.0007), uppvisade i högre grad ett visuellt förändrat peritonealvätskeprov (p<0.0001) och hade oftare normala neutrofiler (p=0.0004) på hematologin. Två kliniska parametrar var positivt associerade med överlevnad. De som överlevde visade oftare tecken på kolik innan ankomst till kliniken (p=0.0013) och nedsatt allmäntillstånd vid ankomst till kliniken (p=0.0171).
Main title: | Peritonitis in horses |
---|---|
Subtitle: | a retrospective study of 69 cases admitted to a university hospital during a ten year period |
Authors: | Lundberg, Zandra |
Supervisor: | Haubro Andersen, Pia |
Examiner: | Riihimäki, Miia |
Series: | Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2014:41 |
Year of Publication: | 2014 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
Keywords: | peritonitis, horse, abdominocentesis, primary, secondary, peritonit, häst, bukhinneinflammation, primär, sekundär |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4178 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4178 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal diseases |
Language: | English |
Deposited On: | 10 Mar 2015 14:39 |
Metadata Last Modified: | 10 Mar 2015 14:39 |
Repository Staff Only: item control page