Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet
ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön
och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för
att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är
det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur
landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna
som har varit utgångspunkt för arbetet är:
• Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre,
urbana sammanhang?
• Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna
ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala?
Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund.

Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med
Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som
människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis
odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa
och symboliska värden. Flera av dessa tjänster har relevans
i den urban miljön och det finns potential i att använda ett ekosystemtjänstperspektiv vid planering och design av
den urbana utemiljön för att skapa mer mångfunktionella och yteffektiva grönytor. Problem som kan finnas är bland annat att perspektivet innebär en begränsad syn på hållbarhet.

Dessutom är begreppet utformat för att användas i
teoretiska sammanhang och de tjänster som ingår i begreppet
ofta oklart definierade. För att hantera det sistnämnda har en kategorisering som utgår från urbana konkreta sammanhang gjorts där ekosystemtjänsterna indelas i huvudgrupperna Urban odling; Habitat; Vattenflöden & Markförhållanden; Lokalklimat, buller & luftkvalitet; och Kulturella tjänster. Gestaltningsförslaget baseras på detaljerade
definitioner av dessa kategorier, sammanställda utifrån
litteratur och erfarenheter från studiebesöken. Fokus
ligger på att använda kulturella tjänster, habitat, odling
och dagvattenhantering som medel för att uppnå de behov
och önskemål som finns för gården och utemiljön.

De platser som har besökts är Urbana villor (Malmö), Bo01
(Malmö), Ekologihuset (Lund), Miljöverkstaden (Helsingborg),
Toarps ekoby (Malmö), Augustenborg (Malmö) och Seved (Malmö). Här finns ekosystemtjänster representerade
på olika sätt, bland annat i form av urban odling, dagvattenhantering och avfallshantering, symboliska värden
och naturpedagogik.

Slutsatsen av detta arbete är att det finns flera svårigheter med att använda ett ekosystemtjänstperspektiv vid gestaltning av urbana utemiljöer. Perspektivet begränsar
synen på vilka metoder som kan användas för att jobba för långsiktig ekologisk hållbarhet, för att förbättra den
urbana miljön och för att skapa upplevelsevärden. Fokuset
på att använda enbart vegetation och vatten som metoder är svårt att motivera vid utformningen av en bostadsgård.

Ytterligare ett problem ligger i den detaljerade definitionen av urbana ekosystemtjänster som görs i detta arbete i form av ett antal punkter. Punkterna är baserade på ett mycket begränsat urval av litteratur som inte har valts på ett systematiskt sätt, vilket påverkar användbarheten. Särskilt de kulturella tjänsterna har visat sig vara svåra att definiera på ett användbart sätt.

The purpose of this thesis is to investigate the definition
of the term ecosystem services in the context of urban
outdoor environments and to apply this perspective in
the study and design of urban green space. The background
for this is the growing interest in sustainable urban planning and how landscape architecture can contribute to this. The reaserch questions for this thesis are:
• What does the term ecosystem services mean in an
urban, small scale context?
• How could this perspective be used in the design
process of urban outdoor environments?
The methods include litterature studies, visits to reference
areas in Malmö, Lund and Helsingborg, and a design proposal for a residential yard in Rådhusrätten, Lund.

The term ecosystem services, which means the benefits that people obtain from nature, had its breakthrough in the early 21th century with the reports of the Millennium
Ecosystem Assessment. It includes a large variety of things, such as the growing of food, purification of
water and air, recreation, health and symbolic values.

Several of these services are relevant in the urban environment and an ecosystem services perspective has
potential to create more multifunctional spaces in the
urban environment. Potential problems are for example
the perspective’s narrow view on sustainability. Also,
the term is designed for large scale and theoretical
contexts with often unclear definitions of what the
services mean. To deal with the latter a categorization
adapted to urban, small scale conditions is made where
the services are placed in the main groups Urban farming;
Habitat services; Water flows and ground conditions;
Local climate, noise reduction and air quality;
and Cultural services. The design proposal is based on
detailed definitions of these categories, compiled from
litterature and experiences from reference areas. Focus
lies on using cultural services, habitat, urban farming
and storm water management as tools to achieve the
needs and wants for the yard and outdoor spaces.

The reference areas visited are Urbana villor (Malmö),
Bo01 (Malmö), Ekologihuset (Lund), Miljöverkstaden
(Helsingborg), Toarps ekoby (Malmö), Augustenborg
(Malmö) and Seved (Malmö). Here, ecosystem services
are represented in different ways, such as urban farming,
storm water management, gray water treatment,
symbolic values and knowledge.

The conclusion of this thesis is that important difficulties
come with using an ecosystem services perspective in the design of urban outdoor environment. The perspective limits the view on which methods that are available to improve ecological sustainability, improve the urban environment itself and to improve recreational aspects. The focus on using vegetation and water as the only methods is hard to motivate in the context of designing a residential yard. Also, the detailed definition of urban ecosystem services made in this thesis is based on a very limited set of references that have not been compiled in a systematical way, which affects the usability. Especially the cultural services have proved to be to difficult too define.