Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete är uppbyggt på ett försök som är gjort på Gretelund och går ut på att se om man kan tjäna pengar på att inte stenstränglägga till stärkelsepotatis. I försöket jämfördes två olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stensträngläggning och kultivering innan
sättning. Vi tittade även på lite andra parametrar så som markpackning, spill, upptagningshastighet, stärkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan påverka
ekonomin i stärkelsepotatisodling.

Dessutom har vi gått igenom en del gamla försök som är gjorda inom liknande område, där man har studerat stensträngläggning. Många av försöken är gamla, men principen är den samma som idag. Det man har försökt i många av försöken är att kombinera olika maskiner för att hålla nere maskinkostnaderna. Man har även kollat på hur mycket sten jordarna innehåller, och det varierar mycket mellan de olika försöken.

Den data vi har fått in från vårt försök har vi sedan använt för att väga ihop för och nackdelar med de olika etableringsmetoderna. Vi har försökt att sy ihop alla moment från det att man etablerar potatisen tills att den är i fabrik. Då har vi t.ex. tittat på hur mycket det kostar att transportera den sten som kommer med vid upptagning tills potatisen är i fabriken. Olika
kalkyler har gjorts med olika upplägg med folk på upptagaren och utan folk, för att se vilka skillnader det kan bli mellan etableringsmetoderna. Vi har dock inte tagit så stor ekonomisk hänsyn till skador pga. att det inte har någon stor betydelse i stärkelsepotatisodling. Det var dock stora skillnader i mekaniska skador mellan de två olika etableringsmetoderna.

Det vi har kommit fram till är att så som Gretelund kör idag, alltså med uppkupning, stensträngläggning sedan sättning, skulle de kunna tjäna 638 kr/ha om man inte
stenstränglägger och istället kultiverar innan sättning. Men skulle man istället ha folk på maskinen som sorterar bort stenen innan transport skulle man kunna tjäna 473 kr/ha på att stenstränglägga. Det var förhållande vis lite sten i vårt försök, om man jämför med andra försök vilket gör det svårare att räkna hem stensträngläggningen. Vi såg även en skördeökning på det stenstränglaggda med 1,5 ton/ha vilket säkert kan bli mer på andra jordar. Även om det inte hade någon större betydelse med skador så kan man se en stor
skillnad mellan etableringsmetoderna. I det som stenstränglades var det 3 % starka och 19 % svaga skador mot 10 % starka och 39 % svaga skador i det som var kultiverat.

Vi tror att även om det är en stor kostnad att stenstränglägga så tjänar man på det i längden, beroende på hur mycket sten det finns i fältet. Men för Gretelunds del tycker vi att det lönar sig att stenstränglägga. Det kommer antagligen bli stora slitagkostnader på sättaren och
upptagaren om man inte stenstränglägger och lagringsförlusterna kommer förmodligen att öka, även om det inte visar sig i vårt försök. I det stora hela är det en ganska liten kostnad om man ser till vad hela insatskostnaden är i potatis, så därför kan man se stensträngläggningen som en liten säkerhet för att göra det bästa möjliga för potatisen.

This report is based on a field trial carried out on Gretelund´s farm. The report is about whether or not it is economically feasable to destone starch potatoes. The trial compares two different establishment methods for potatoes, one with destoning and the other with cultivation before planting. Parameters such as soil compaction, spills, harvest speed, starch content, storage losses and mechanical damage were investigated.

Additionally, we have studied the literature about destoning. Many of the trials are old, but the principle is the same as today. In many of the trails, machinery has been combined in different combinations in order to find the most economical way of pre-cultivating the soil.

The trails have examined how much stone the soil contains, and it varies greatly between the different experiments.
We have used the data from our trial to consider the pros and cons of the different establishment methods. We have tried considering all the steps for the potato (from planting to storage and delivery) before it enters the factory. Then we have for example looked at how much it would cost to transport the stone that follows the potatoes to the factory. Various estimates have been made with different set ups with and without stone-pickingstaff on the
potato harvester to see what differences there may the different establishment methods.

However, we have not taken any financial account to the damage of the potato because it has minor importance in starch potatoes. There were, however, major differences in mechanical damage between the two different establishment methods.

We have concluded that Gretelund’s current technique, which is bedformer, destoner, planter, results in a net profit of 638 SEK/ha compared to only cultivate before planting. If they would have chosen to put people on the destoner before transport they could be earning 473 SEK/ha with destoning. There were relatively small amounts of stones at our trail site, compare to other experiments in the literature. This makes it harder for the destoner to be economically justifiable. We also found that destoning gave an increase in yields with 1.5 ton/ha. This number could most likely be higher on other soils.

Although mechanical damage did not have any significant importance in this trail, there were big differences between the two establishment methods. The non-destoned treatment had 3 % severe damages and 19 % weak damages compared to 10 % severe damages and 39 % weak damages for the cultivated treatment.

We believe that although there is a large cost to destoning you earn on it in the long run, depending on how much stone there is in the soil. For Gretelund, we think it is worthwhile to destone. It'll probably be big cost of machine wear if you they don’t destone and storage losses are likely to increase, even if it doesn´t shows in our field trial. On the whole it's a pretty small cost in terms of what the whole operation cost’s in potatoes, so destoning can be seen as an insurance to make the best possible environment for the potatoes.