Home About Browse Search
Svenska


Sandell, Lisa, 2014. Vermicompost for reduction of vegetable waste - and a possible means to produce fish feed in aquaponic systems?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Aquaponics is a food production system consisting of a consecutive cultivation of plants and aquatic animals, fish or shellfish, in recirculating water. The plants feed on the nutritious effluents from the fish tank and bacteria converts ammonia from the fish tank into nitrate that is absorbed by the plants. The plants receive nutrition and the fish gain purified water.

The environmental impact of the production of fish meal and fish oil used in conventional fish feed includes a large consumption of fossil fuels with subsequent carbon dioxide emission.

The aquaponic system can be made environmentally sustainable and self-supporting if supplemented with a vermicompost/vermiculture for the production of worm protein as a fish feed.

Vegetable waste from the hydroponic part of the system can be reused as worm feed in the compost and the protein rich worms can be harvested, dried and grinded and brought back to the aquaculture as fish feed.

As a first step in this direction, I have investigated the effect of recycling of vegetable waste in vermicomposts on the growth and number of earthworms (this was evaluated after harvesting).

The hypotheses were that earthworms can be cultivated in the vegetable waste and that by adding manure to the vermicompost it is possible to obtain a nutrient content adequate to support a continuous worm harvest, in other words create a vermiculture.

Eisenia fetida and Dendrobaena veneta were grown in 20 L bins containing peat mixed with either poultry or cattle manure. The proportions were 70% peat and 30 % manure. Discarded plant parts from lettuce cultivation was added to the vermicomposts (35 g per week) and water was supplied
with 0.8 L per week. The bins were placed in a climate controlled greenhouse chamber with a constant temperature of 25.0°C.

The experiment was two factorial with the factors worm species (two types) and types of manure (two types) resulting in four treatments. Five replicates of each treatment were used. The experiment lasted four months and was assessed once at the end of the experiment.
Temperatures within the composts were constant throughout the entire experiment (25.0°C). Value of pH ranged between 4.6-5.3 in the composts, with no significant difference between treatments. Moisture content varied between 62-94 % in the compost substrate, with no significant difference
between treatments. C/N ratios in the substrates were relatively high at the start (C/N: 37-45) and
dropped in all treatments to C/N: 33-40 during the experiment.

The results showed that the number of worms increased only in the E. fetida with poultry manure treatment. Number of worms were significantly higher in the E. fetida treatments compared to the D. veneta treatments but the worm weights had decreased substantially in all treatments. No significant difference in number of worms or worm weight was found between the two types of manure. The results did not support the hypotheses but may indicate that choice of earthworm species in the vermicomposts might have greater influence on the outcome in terms of worm production than
the choice of manure added to the vermicomposts.

,

Akvaponik är ett odlingssätt som kombinerar fisk- och/eller skaldjursodling med odling av växter i recirkulerande vatten. Det näringsrika vattnet från fisktanken utgör näringskälla för växterna.

Bakterier omvandlar ammoniak från fisktanken till nitrat som tas upp av växterna. Växterna erhåller näring och fiskarna rent vatten.

Produktionen av fiskmjöl och fiskolja som används i konventionella fiskfoder förbrukar fossila bränslen och bidrar till stora koldioxidutsläpp. För att åstadkomma en miljövänlig samt självförsörjande akvaponikanläggning kan fisk- och växtodlingen kompletteras med en maskkompost/maskodling.

Växtresterna från hydroponiken kan på så sätt återanvändas i komposten som föda åt kompostmaskarna. De proteinrika maskarna skördas, torkas och mals ned, och återförs sedan till akvakulturen i form av fiskfoder.

Syftet med studien var att undersöka hur vegetabiliska restprodukter påverkar maskkomposter vad gäller antal och vikt hos kompostmaskarna. Förändring i antal och vikt hos maskarna utvärderades efter skörd. Hypoteserna var att kompostmask kan odlas i vegetabiliska restprodukter samt att
genom att tillföra gödsel till maskkomposterna är det möjligt att uppnå en näringshalt som är tillräcklig för att understödja en kontinuerlig skörd av maskar, med andra ord åstadkomma en maskodling.

Eisenia fetida och Dendrobaena veneta odlades i 20 L kompostlådor innehållande 70% torv uppblandat med 30% gödsel, kogödsel respektive hönsgödsel. Maskkomposterna tillfördes 35 g sallad (rester från en salladsodling) och 0.8 L vatten per vecka. Kompostlådorna placerades i en
klimatkontrollerad växthuskammare med en konstant temperatur på 25.0°C.

Experimentet var två-faktoriellt med faktorerna maskart (två arter) och gödseltyp (två typer) vilket resulterade i fyra behandlingar. Fem replikat av varje behandling användes och experimentet pågick i fyra månader och utvärderades efter skörd. Temperaturen i maskkomposterna låg konstant på 25.0°C under hela experimentet. Värdet på pH varierade mellan 4.6-5.3 i maskkomposterna utan någon signifikant skillnad i pHvärde mellan de olika behandlingarna. Fukthalten låg mellan 62-94 % i komposterna, också utan någon signifikant skillnad mellan de olika behandlingarna. Substratens C/N kvoter var relativt höga vid starten för experimentet, (C/N: 37-
45), och sjönk sedan i samtliga behandlingar till C/N: 33-40.

Resultaten visade att antalet maskar ökat endast i E. fetida med hönsgödsel-behandlingen. Antalet maskar var signifikant högre i E. fetida-behandlingarna jämfört med D. veneta-behandlingarna men maskvikten hade sjunkit betydligt i samtliga behandlingar. Ingen signifikant skillnad i antal maskar eller maskvikt indikerades mellan de två gödseltyperna. Resultaten stöder inte hypoteserna men indikerar möjligen att valet av maskart kan ha större
betydelse för utfallet vad gäller maskproduktionen än vad valet av gödseltyp i maskkomposterna har.

Main title:Vermicompost for reduction of vegetable waste - and a possible means to produce fish feed in aquaponic systems?
Authors:Sandell, Lisa
Supervisor:Khalil, Sammar
Examiner:Carlsson, Georg
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:None
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:aquaculture, earthworm protein , fish feed, recycling strategies , vermiculture
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4015
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4015
Subjects:Plant ecology
Animal feeding
Animal ecology
Life sciences
Technology
Language:English
Deposited On:08 Dec 2014 12:17
Metadata Last Modified:21 Oct 2015 14:27

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits